Profeten gör tumme ner för Mona Sahlin

Jag har återigen börjat lyssna till i Sverige verksamma Ibn Abbas Centrets webbföreläsningar. De tillhör den sunnimuslimska grenen wahhabism, en konservativ och strikt tolkning av Islam som är statsreligion i Saudiarabien. Man håller dock inte bara till på webben utan har föreläsningar i Rinkeby, Kista, Jordbro, Bredäng samt trist nog även i Uppsala moské.

I den föreläsning jag nu lyssnat till besvarar man frågan om Islam går att förena med demokrati. Svaret är enligt föreläsaren Abdul Wadud nej, definitivt nej. Några minuter in i föreläsningen ställer han demokrati mot shariastyre. Man bjuds dock inte på någon demokratikritik av den högre skolan. Wadud ställer istället ett par ganska mediokra retoriska frågor:

Ska vi följa lagar från våran skapare som skapat oss och känner till allting, eller ska vi följa lagar som kommer från antika Grekland, massa nakna män, och franska bönder på 1700-talet!? Va!? Vem förstår saker bäst? Va, vem!? Allah (swt), eller hur? Och det går inte att ifrågasätta.”

En föreläsning med Ibn Abbas Centret skulle inte vara komplett utan lite misogyni. En av de längre utläggningarna om varför demokrati är dåligt handlar om att det kan leda till styggelsen att en kvinna kommer till makten. Kvinnor sägs vara olämpliga att styra eftersom de är svaga och lättpåverkade, de leds till exempel lätt till villfarelser som horoskop och liknande. Av någon outgrundlig anledning ska makt heller inte gå att kombinera med sådant som graviditet och menstruation.

Lite oväntat visar det sig mot slutet av föreläsningen att profeten Mohammed faktiskt hade en hel del att säga om svensk politik av idag. Notera att föreläsningen hölls innan valet 2010 och Mona Sahlin ledde fortfarande Socialdemokraterna. Wadud säger:

Profeten han sade: ”Ett folk som tar en kvinna som ledare kommer aldrig att få framgång”, autentisk hadith (episod ur profetens liv som används som vägledning) ”Ett folk som tar en kvinna som ledare kommer aldrig att få framgång” ”Aldrig att få framgång!”. Och det här är ett starkt svar till de som säger att man ska rösta på sossarna i år.

Liknande inlägg på denna blogg:
Abdul Wadud berättar i en annan föreläsning om hur Allah, änglarna och männen kan hjälpas åt för att tygla kvinnorna.
I ännu en föreläsning ger han instruktioner hur man går tillväga när man för första gången förgriper sig på en nyinförskaffad slavinna.

       

       

Häcklande av Allah i retrospektiv

För en gångs skull ska jag försöka haka på en dagsaktuell händelse och jag har därför nedan listat några av de islamkritiska inlägg jag skrivit. En del skulle kanske säga att inläggen har en något raljerande ton. Observera också att jag i inläggen i första hand fokuserar på den konservativa sunnimuslimska gren som av kritikerna brukar kallas wahhabism efter rörelsens grundare. Jag har lyssnat på åtskilliga timmar föreläsningar med de svenska företrädarna för grenen och plockat ut guldkornen.

Kvinnorna tycks för det första vara något sjusärdeles bångstyriga enligt wahhabiterna ty det krävs tydligen att männen, änglarna och Allah gör gemensam sak för att kontrollera dem.

Vidare har Satan, enligt wahhabiterna, ett hemligt trick för att avbryta muslimens bön. Den förslagne mörkerfursten drar nämligen i stjärthåren för att lura den bedjande muslimen att denne släppt sig och därmed blivit oren vilket tvingar honom att avbryta bönen. Om Satan är och petar där bak så tycks Allah, hans motpol, vara mer intresserad av vad som händer där framme. Den allsmäktige guden har nämligen en del att säga om både nattliga pollutioner och så kallade ”muspruttar”.

Förresten, gillar du inte stark mat, långa väntetider, att ha det varmt, att vara jättestor samt att bli hårt bankad med järnpinnar och stungen av skorpioner? Då kommer helvetet att bli ett rent helvete om man ska tro de föreläsningar jag lyssnat till. Gillar du däremot saffran, enorma tält, fiskleverolja, mera saffran, höj- och sänkbara guldtroner, tortyr på bästa sändningstid, ännu mera saffran, genomskinliga oskulder samt att rapa ut din uppätna mat istället för att bajsa ut den? Då kommer du definitivt att älska paradiset.

Avslutningsvis en rad fina ”life hacks” från wahhabiterna som gör ditt liv lite lättare att leva. Kanske visste du till exempel inte att du ska be Allah om ursäkt när du varit på toa. Det kan vara bra ty är du den allsmäktige till lags och har hans beskydd kan du nämligen undvika att osynliga, bajsätande andeväsen som bor i toaletten blir förälskade i dig. Wahhabiterna kan också lära dig hur du bäst tvingar dig på din nya slavinna för första gången. De vet också att berätta hur du lämpligen behandlar musiker och alltför hängivna fans. Och viktigast av allt, har du alltid undrat vad man ska göra om man fått ett stort sår i magen ur vilket det sprutar avföring och urin. Muhammad ibn Abd al-Wahhab, grundaren till wahhabismen, har svaret.

       

       

Feministisk saudisk film på Uppsala Filmstudio

I många år hade jag för vana att på torsdagar besöka Uppsala Filmstudio som visar alternativ film av alla de slag. Efter att i ett par år haft ett uppehåll från denna goda vana så var det i torsdags dags att återuppta den igen.

Kvällens film var Den gröna cykeln av Saudiarabiens första kvinnliga regissör, Haifaa Al-Mansour. Filmen är frukten av ett tysk-saudiskt samarbete och handlar om en 10-årig flickas kamp för att få vara sig själv i en värld där man som flicka eller kvinna har mycket begränsade valmöjligheter. Wahhabismen, den strikta variant av Islam som är statsideologi i Saudiarabien, innebär nämligen i princip könsapartheid.

Det som i filmen får stå som symbol för flickans egenvalda liv är den gröna cykel hon trängtar efter. Problemet är dock att det inte alls anses passande för flickor att cykla.

Förutom de ständiga begränsningarna man möter som kvinna tycks det mesta dock vara som varsomhelst i världen. Den gröna cykeln lyckas fånga den stämning som Robert Gustafssons karaktär Roland i filmen Torsk på Tallin beskriver när han ser Estland för första gången: ”Det är ju som hemma, fast annorlunda”.

Haifaa Al-Mansour hade för övrigt lite problem när hon skulle regissera scenerna på Riyadhs gator eftersom det inte var okej att beblanda sig med männen i teamet. Hon fick därför finna sig i att med hjälp av monitor och walkie-talkie regissera från en skåpbil. Man kan dock se det som hoppingivande att regimen ens tillät att filmen spelades in i landet. Än mer hoppingivande är att Den gröna cykeln faktiskt är landets officiella bidrag till 2014 års Oscarsnomineringar. Kritik av könsförtrycket tycks faktiskt vara okej om det finns nationell stolthet att vinna.

Grön cykel

När vi ändå är inne på saudisk kultur så vill jag gärna slå ett slag för Saudiarabiens ölkultur som tyvärr är ännu fattigare än filmkulturen. På ölsajten RateBeer finns Saudiarabiens öl listade. Det rör sig om ett fåtal öl, alla i kategorin ”Low alcohol” och i dessa fall är ”Low” lika med ingen. Någon mikrobryggarkultur tycks inte existera, om det inte mäskas, lakas, vörtkokas och jäses i lönndom i Riyadhs källare det vill säga.

Liknande inlägg på denna blogg:
I våras skrev jag ett inlägg om kvinnosynen hos wahhabismens företrädare i Sverige.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Avdelningen felprioriteringar religiösa människor gör

I Sverige verksamma Ibn Abbas Centret pläderar för en fundamentalistisk sunnimuslimsk inriktning som brukar kallas wahhabism efter inriktningens grundare Muhammad ibn Abd al Wahhab. Det är en strikt, hård tolkning av Islam som anhängarna menar är den enda rätta. Jag har under en tid med stort nöje tagit del av Ibn Abbas Centrets olika webbresurser, framförallt föreläsningarna på www.islam.nu, men även fatworna på www.fatwa.se samt de spontana bonusbönerna på www.dhikr.se.

De detaljerade förhållningsreglerna man förespråkar ter sig ofta mycket absurda. Att det dessutom finns en fixering vid kroppsvätskor och underliv gör inte det hela mindre absurt. Jag har tidigare skrivit om hur man på deras webbsidor redogör för de gudomliga aspekterna av avföring, variga blödningar från kvinnors underliv, fisar, rapningar, svettningar, muspruttar, könshår och sperma. Deras fixering vid underlivet tycks mig direkt osund. Förvisso är väl inte min egen fixering vid deras fixering helt sund den heller.

Osunt eller ej så blev jag hur som helst väldigt glad när jag såg att de lagt upp en nästan timmeslång föreläsning om tvagning inför bön eftersom jag visste att det skulle bjudas på många detaljerade redogörelser för hur man bör förfara med kroppsvätskor och fekalier. Ibn Abbas Centret skulle inte göra mig besviken.

Inför bönen måste man vara rituellt ren. Vissa orena saker gör att man inför bönen måste rena sig med den lilla reningsritualen wudu. Det kan till exempel handla om att man kissat, bajsat eller kanske vidrört sitt anus. Råkar man efter utförd reningsritual göra något orent igen så bryter det ens wudu. Man måste då göra om reningsritualen ännu en gång för att kunna be. Det är alltså väldigt viktigt att veta exakt vad som definieras som orent. De regelfixerade wahhabiterna har därför förhållningsregler för alla möjliga och omöjliga situationer som kan uppstå. Även om jag efter alla föreläsningar blivit luttrad höjde jag ändå lite extra på ögonbrynen när de 21 minuter in i föreläsningen redogjorde för en specialsituation som nog borde höra till ovanligheterna. Mina förklaringar är fetstilade i referatet från föreläsningen nedan.

Om det kommer ut någonting najis (orent) från andra delar utav kroppen. Till exempel nu, en person skulle ha fått, varit med om en olycka, eller fått en kniv instucken i magen eller någonting så att det kommer ut avföring ur magen, det här läcker ut avföring från magen eller liknande. Eller det läcker ut ens urin från urinblåsan eller någonting. Enligt författaren (Om jag inte missförstått det så refererar de till en skrift av wahhabismens grundare) så är det här någonting som bryter ens wudu (Den lilla renlighetsritualen man behöver göra inför bön för att bli rituellt ren). Men det finns inget klart och tydligt bevis i Koranen och sunnah (exempel från profeten Mohammeds liv att använda som vägledning) som tyder på att det här bryter ens wudu men det har kommit uttalanden från vissa utav de tidigare lärda från sahabah (Mohammeds samtida anhängare) och tabi‘un (De som i sin tur följde sahabah) som tyder på att det här ska vara något som bryter ens wudu, det finns ingenting i Koranen som säger det eller sunnah som säger det men vissa utav de tidigare lärda från sahabah och tabi‘un har nämt det. Så att för att vara på den säkra sidan ifall det här skulle ske, och det är ganska ovanligt att detta sker, men ifall man skulle vara med om en sorts olycka att det här skulle ske, så för att vara på den säkra sidan så gör man wudu efter den saken.

Man kan tycka att om man fått ett stort sår i magen som det sprutar avföring och urin ur så borde rituell renhet inför bönen vara ens minsta problem.

Orent bajs ur magen

Liknande inlägg på denna blogg:
Fler små andliga guldkorn från Ibn Abbas Centret, om hur man ska hantera sin hustru på bröllopsnatten, musiker och alltför hängivna beundrare.
Och nu lite wahhabitisk feminism, om en snabbkurs i kvinnohantering.
Saker att säga till Gud när man går på toa, om vad man ska säga till den allsmäktige när man går in på toaletten samt när man går ut från densamma.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Saker att säga till Gud när man går på toa

De sunnimuslimska fundamentalisterna på Ibn Abbas Centret sjösatte häromveckan ännu en webbsida, www.dhikr.se. För oss hardcorefans till Ibn Abbas Centret var detta givetvis rena julafton. Dhikr är en sorts frivillig bonusbön man kan recitera ibland och på sajten har man ett arkiv med dhikr man kan rabbla vid olika situationer och tider på dagen. Det finns till exempel dhikr att recitera på morgonen, dhikr man kan recitera på kvällen och dhikr att recitera när man klär på sig. Ja, det finns till och med dhikr man kan rabbla när man går på toaletten.

Att följa mitt exempel och på djupet studera olika religioner och trosföreställningar är något som ökar förståelsen. Den toalettdhikr som följer nedan förstår jag till exempel eftersom jag från en annan föreläsning lärt mig att det gäller att skaffa sig Allahs beskydd från de bajsätande andeväsen som bor på toaletten då de annars kan förälska sig i en när de ser en naken och därför besätta en. Om det inträffar måste Herr Wadud från Ibn Abbas Centret komma och läsa Koranen över en för att därmed driva ut andeväsendena..

Åminnelse när man går in på toaletten

I Allahs Namn. O Allah! Jag söker tillflykt hos Dig från de manliga och kvinnliga djävlarna.

(Källa)

Nästa toalettdhikr fattar jag dock inte alls.

Åminnelse när man går ut från toaletten

Jag ber om Din förlåtelse

(Källa)

Vad är det man ber om ursäkt för? Besöket måste väl rimligen ha varit synnerligen nödvändigt.

Jag har egentligen skrivit alldeles för många inlägg om Ibn Abbas Centrets föreläsningar och texter men har man en gång börjat konsumera Ibn Abbas Centrets material så är det svårt att sluta eftersom de ständigt överraskar en med nya oväntade infall. Jag är förvisso medveten om att man finner vanorna och idéerna absurda delvis för att man betraktar dem utifrån. En del saker man själv gör ter sig nog lika absurda, som till exempel att tvångsmässigt lyssna på fundamentalisters föreläsningar.

Liknande inlägg på denna blogg:
Satans hemliga stjärttrick, på Ibn Abbas Centrets webbplats www.islam.nu får man lära sig hur Satan ibland manipulerar bedjande muslimers stjärtbehåring för att lura dem från bönen.
Underlivshygienens allvetande härskare, på Ibn Abbas Centrets webbplats www.fatwa.se får man lära sig hur den allsmäktige guden anser att man ska förfara med sitt underliv.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Och nu lite wahhabitisk feminism

Föreläsningarna i MP3-format på wahhabitiska Ibn Abbas Centrets webbsida www.islam.nu är mer beroendeframkallande än heroin och det finns hur mycket som helst att lyssna på. Föreläsaren Abdul Wadud, som håller de flesta av föreläsningarna, är som en skruvad karikatyr av en fundamentalistisk muslim. Till hans goda sidor hör att han berättar hysteriskt roliga saker om genomskinliga jungfrur av saffran som man belönas med i paradiset, hur man i helvetet tvingas dricka en vätska som rinner från underlivet på de kvinnor som i jordelivet bedrivit otukt, hur osynliga, bajsätande andeväsen som bor på toaletten kan förälska sig i människor samt hur satan ibland drar i bedjande muslimers stjärthår för att lura dem att de släppt sig. Till Waduds dåliga sidor hör bland annat att han förespråkar dödsstraff för att lämna Islam samt för otukt om man är gift.

I en 40 delar lång föreläsningsserie avhandlar herr Wadud de stora synderna. I del 26 slår han två flugor i en smäll och avhandlar både spåmän och upproriska kvinnor. De syndiga spåmännen lämnar vi därhän för att i detta inlägg kolla på hur han beskriver de senare, de olydiga kvinnorna.

Det är tyvärr inga jämställda ideal som förespråkas i föreläsningen. Män är satta att bestämma över kvinnorna som inte ens får lämna huset utan tillåtelse. I den händelse de inte lyder måste de tillrättavisas. Tillrättavisningen tycks vara en sorts trestegsraket. Först ska man förmana kvinnan och om det inte fungerar så ska man vägra att dela säng med henne. Man får anta att man måste vara en älskare utöver det vanliga för att det ska fungera. Skulle kvinnan fortfarande inte lyda efter sexstrejken så ska man slå henne. Det handlar förvisso inte om någon regelrätt misshandel men är givetvis ändå något som hör medeltiden till.

Trestegsraket

Mannen ska dock självklart inte behöva dra hela lasset med att disciplinera kvinnan, ibland får han hjälp från högre ort. Om kvinnan inte vill ha sex med mannen och han är tvungen att lägga sig arg så kommer änglarna att förbanna kvinnan fram till morgonen, får vi lära oss av herr Wadud.

Till och med Allah själv hjälper till med att hålla kvinnorna lydiga. Det finns nämligen två vars bön inte godtas; slaven som flyr från sin ägare tills det att han återvänder samt kvinnan som varit olydig mot sin man tills det att hon ångrar sig. Slavens och kvinnans roller tycks för övrigt vara mycket snarlika i herr Waduds drömsamhälle. De bästa av kvinnor sägs vara de som lyder och vars män blir nöjda när de ser på dem.

Kvinnorna ska dessutom vara tacksamma mot sina män eftersom de försörjer dem. Vän av rättvisa måste dock påpeka att det inte är det lättaste för kvinnan att försörja sig själv med de restriktioner hon åläggs, så hon verkar inte ha mycket till val. Det är för övrigt på grund av sin myckna otacksamhet som majoriteten av invånarna i helvetet kommer att vara kvinnor, får vi också lära oss.

Herr Wadud är dock inte bara någon som sitter och säger knäppa saker som uttråkade personer utan liv kan ladda ner och lyssna på om de vill ha roligt. För ett antal människor har den skruvade världsbild han tagit med sig från universitet i Medina faktiskt praktiska konsekvenser. Detta illustrerades när herr Wadud råkade hamna i Uppdrag Gransknings wallraff-reportage där två kvinnor sökte råd hos olika imamer i vårt avlånga land. Herr Wadud gav då rådet till en förment misshandlad kvinna att inte ringa polisen utan istället be sin make om ursäkt samt acceptera att han skulle skaffa ännu en hustru.

Wadud menade att man klippt reportaget på ett för honom ofördelaktigt sätt. Envar kan dock själv bedöma om så är fallet då SVT lagt ut konversationen och den smygfilmade videon i sin helhet där Herr Wadud sitter i Uppsalamoskén med sitt skägg och sin lilla mössa och ger tips och råd från milleniegamla skrifter och berättelser. Det säger sig självt att det inte kan bli bra och det blev det ju inte heller.

Video borttagen

Allt är dock inte misogynt och nattsvart hos Ibn Abbas Centret. I föreläsningen om upproriska kvinnor ger herr Wadud faktiskt uttryck för någon sorts wahhabitisk feminism när han tar avstånd från två skruvade företeelser som en del män tydligen ägnar sig åt på bröllopsnatten. Jag tyckte ju herr Wadud själv hade smått absurda förslag till manligt agerande på bröllopsnatten i mitt inlägg om hans föreläsning ”Umgänge” där han föreslog handpåläggning och reciterande av märkliga haranger men de förfaranden han tar avstånd från är faktiskt ännu värre. Wadud berättar i föreläsningen hur vissa tipsar sina kompisar om vad de ska göra på bröllopsnatten för att få sin kvinnas respekt.

De säger till sin kompis på bröllopsnatten: ”typ om du vill få kvinnans respekt, typ slå henne på bröllopsnatten.” Och någon annan sade ”Vad du gör på bröllopsnatten, du hämtar en kyckling hem, levande kyckling, har den i rummet, och typ när ni är tillsammans så går du fram till kycklingen och sliter av den huvudet. Levande, så det sprutar blod och allting. Då kommer du att få hennes respekt.” Vad är det här för någonting? Jahiliyyah. Det här är sådana här saker som folk kanske gjorde innan Islam, de som dyrkade statyer. Hör inte hemma i Islam.

Nej, Abdul Wadud gör givetvis helt rätt i att fördöma de riktigt usla bröllopsnattstipsen men det ursäktar ändå inte resten av kvinnoföraktet i föreläsningen.

Bröllopsnattstips från coachen

Andra inlägg på denna blogg om Ibn Abbas Centrets webbresurser som jag inte redan länkat till i detta inlägg:
Underlivshygienens allvetande härskare, i vilket jag sammanfattar underlivsfatworna på hemsidan www.fatwa.se.

Andra bloggar om hatfyllda muslimska predikanter:
Nordic Dervish – Hatpredikant på Imam Ali-moskén, om Sheikh Hamza Sodagar som bjudits in till Sverige för att tala. Denne förespråkar bland annat dödsstraff för homosexualitet.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Satans hemliga stjärttrick

Jag har tyvärr fastnat i wahhabitiska Ibn Abbas Centrets föreläsningsarkiv på www.islam.nu och jag förstår inte hur jag ska kunna sluta när de bjuder på så många tokroliga citat i föreläsningarna.

Häromsistens fick jag lära mig hur Sheitan, den muslimska motsvarigheten till Satan, har en uppsjö med olika trick för att få bort muslimer från Islam. Ett av dessa trick är de så kallade wiswas, Sheitans viskningar. Han sägs viska saker i de troendes öron för att så tvivel och få dem att underlåta att utföra de muslimska plikterna. Sheitan kan till exempel försöka få dem att avbryta bönen. När man ber måste man vara ren vilket man blir genom reningsritualen wudu. Man kan dock tappa wudu om man gör något orent, till exempel släpper sig, och man måste då avbryta bönen för att genomföra wudu igen. Om Sheitan kan lura muslimen att han blivit oren genom att släppa sig kan han alltså få denne att avbryta bönen.

I föreläsningen Hur man skyddar sig mot wiswas redogörs för hur man skyddar sig mot dessa viskningar och mer handfast manipulation från Sheitans sida som annars kan få den troende att lämna bönen. Här följer ett citat från föreläsningen. Mina kommentarer, förtydliganden och förklaringar är fetstilade.

Eller att han (Sheitan) kommer till personen som ber och får honom att tveka på om han har wudu eller inte. Mitt i bönen kommer Sheitan och säger: ”Du tappade wudu, du har inte kvar wudu.” och så vidare.

Och det här har nämnts i en hadith (episod ur profetens liv som används som vägledning), Abdullah bin Zaid, att man klagade till profeten och sade, att man känner någonting i magen, i bönen. Alltså man vet inte om man har släppt luft eller inte. Och då så sade profeten: ”Han ska inte lämna bönen förrän han hör ett ljud eller känner en lukt. Alltså han är helt säker på att han tappat sin wudu.” Och den hadithen är också autentisk.

Och det finns en annan hadith som säger att Sheitan kommer till slaven (den troende muslimen, Allahs slav) ibland i bönen och leker med fjunen i bak(en) och på så sätt så känns det som att det kommit ut någon luft. (Någon av åhörarna blir perplex och föreläsaren försöker förklara) Hårstråna som finns i bak(en), han (Sheitan) drar i dem eller något sådant, han får det att kännas som att man har tappat sin wudu. Och han (profeten) sade samma sak där: ”Lämna inte bönen förrän du hör någonting eller känner en doft.”

Vad i helv…

Sheitans stjärtskojande

Andra inlägg på denna blogg om föreläsningarna på www.islam.nu:
Paradiset – en enorm myskdoftande, gyllene lussekatt, om de absurda belöningar som väntar den som gjort vad Allah påbjudit.
Ett helvete på steroider, om de absurda straff som väntar den som icke gjort vad Allah påbjudit.
Kärlekskranka djinner i toaletten uppskattar åsynen av din ändalykt, om den muslimska mytologins absurda andeväsen.
Fler små andliga guldkorn från Ibn Abbas Centret, lite blandade gudomliga insikter från wahhabister nära dig.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Fler små andliga guldkorn från Ibn Abbas Centret

Jag har plöjt igenom många timmar av wahhabitiska Ibn Abbas Centrets föreläsningar som de lagt ut på webben. Fram träder bilden av ett absurt universum med genomskinliga jungfrur man måste leva med i evighet, bajsätande andeväsen som bor i toaletten och en allsmäktig Gud som av någon anledning har åsikter om så banala saker som ”muspruttar”. Det låter såklart jätteskoj men till slut får man nog även av sådant och efter detta inlägg tänkte jag försöka ta det lite lugnt med islamkritiken ett tag. Jag vill ju heller inte att den här bloggen utvecklas till någon SD-blogg så det gäller att sluta i tid även av den anledningen. Jag kan dock inte låta bli att gå igenom ännu några guldkorn från deras undervisning i hur man lever som en god muslim.

I föreläsningen Umgänge får vi lära oss hur man bör förfara vid den allra första älskogen. Om man precis gift sig med en kvinna eller har köpt en sprillans ny slavinna så ska man innan den första älskogen lägga handen på hennes panna och säga: ”Åh Allah, jag ber dig om det bästa som finns i henne, de bästa naturliga egenskaperna i henne och jag söker skydd från de onda egenskaper som finns i henne” Detta skulle nog en modern nygift kvinna finna lite avtändande. Slavinnan får väl dock gilla läget som slavinnor brukar få göra, men nog känns det lite daterat att lära ut hur man bör göra innan man tvingar sig på sin slavinna för första gången.

Wahhabitisk romantik

I föreläsningen Vad säger egentligen Islam om musik? får vi veta vad Ibn Abbas Centret menar att Islam egentligen säger om musik. Svaret är att Islam säger att det är haram, leder till ondska och om man ägnat sig åt det ska ens vittnesmål inte räknas i en muslimsk domstol.

Föreläsaren lyfter dessutom fram ett antal historiska förebilder som han anser reagerat på musicerande på ett föredömligt sätt, bland annat en kalif som förutom att vara känd för att vara rättvis även verkade vara en flitig brevskrivare. Han skrev bland annat till sina barns lärare att det första denne skulle lära barnen var att hata musik vars ursprung var från satan. Detta är inget mål som återfinns i den nyaste svenska läroplanen Lgr 11. Samme kalif skrev också ett lite hotfullt brev till en ibn al-Walid som gjort honom upprörd: ”Och att du öppet använder instrument är en bidha (avvikelse från rätta tron) i Islam och som straff har jag avsett att sända någon som rakar av dig ditt onda hår”

Föreläsaren berättar också om några studenter tillhörande en av profetens efterföljare som brukade förstöra tamburiner och trummor för barn om de såg dem spela med dem på gatan. En annan lärd ska ha gått steget längre och uppmanat att slå sönder gitarrer mot ägarens huvud. Vidare, en central gestalt i rättsskolan Hanafi sade att om man hör musik från från ett hus så ska man gå in där utan att begära tillstånd och stoppa dem. Sedan ska man ta den skyldige till ledaren och om han envisas med att fortsätta så ska han fängslas eller piskas. Han kan sedan också förvisas från sitt hem.

Musikerns öde; flintskallig, piskad, hemlös, rättslös och med en trasig gitarr kring halsen. Och i vår tid, i vår del av världen finns det musiker som klagar över lite fildelning.

Ouppskattad musiker

I en föreläsning om hur Islam splittrats upp i olika kätterska sekter får vi veta hur man redan tidigt i Islams historia hade problem med splittring eftersom flera avvek från den enda rätta tron. Bland annat berättas om hur en av Profetens närmaste, Ali, hade anhängare som uppskattade honom lite för mycket. De upphöjde honom nämligen till Allah. Ali lät sig dock inte smickras av detta utan grävde gropar i vilka han anlade eld. I dessa gropar slängde han sedan ned sina fans eftersom de ju uttryckt kätterska tankar. Ibn Abbas Centrets föreläsare berättade då att den lärde ibn Abbas sagt att det faktiskt var fel av Ali att bränna dem. Äntligen, tänkte jag. Äntligen någon av de lärda som Ibn Abbas Centret hänvisar till som vågar tänka självständigt och ta avstånd från brutalitet trots att det rör sig om en av de de mest centrala gestalterna i Islam. Det visade sig dock att herr ibn Abbas menade att det var fel att döda dem just meddelst eldgrop. Bara Allah, eldens herre, får nämligen straffa med elden. Ali borde givetvis ha dödat dem med svärdet istället. Rätt straff alltså, men fel tillvägagångssätt.

Eldgrop

Andra inlägg på denna blogg om Ibn Abbas Centrets undervisning:
Underlivshygienens allvetande härskare, om hur Allah helst ser att du sköter det du har mellan benen.
Paradiset – en enorm myskdoftande, gyllene lussekatt, om paradiset, Allahs morot.
Ett helvete på steroider, om elden, Allahs piska.
Kärlekskranka djinner i toaletten uppskattar åsynen av din ändalykt, om de andeväsen som lever sida vid sida med oss människor.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Kärlekskranka djinner i toaletten uppskattar åsynen av din ändalykt

Jag har fortsatt min teologiska djupdykning i wahhabitiska Ibn Abbas Centrets föreläsningar på sidan www.islam.nu. Näst på tur att sammanfattas på min blogg är deras två utläggningar om djinner, den muslimska mytologins andeväsen.

Ibn Abbas Centrets föreläsare lär oss att djinnerna inte är spöken efter hädangångna människor utan snarare andeväsen som lever i sitt eget samhälle bredvid vårt. I en del saker är de lika oss människor; de äter, de gifter sig, de älskar med varandra och får barn. Djinnerna kan också tillhöra olika religioner. I mycket skiljer de sig dock från oss människor. De är ofta osynliga men kan ibland komma i skepnaden av djur. På djinnernas varierande meny återfinns gamla ben, avföring och mat man inte skyddat genom att säga ”bismillah” över den.

Även om vi lever åtskilda så möts ibland människornas och djinnernas världar. En människa kan till exempel reta upp djinnerna om denne kissar i ett stenröse där det bor en djinn eller av misstag råkar döda en djinn genom att till exempel hälla ut kokhett vatten över den.

Men våra världar kan ibland komma närmare varandra än så. Man kan faktiskt till och med gifta sig med djinner i undantagsfall. Den lärde imam Malik har dock sagt att han ogillar att kvinnor gifter sig med djinner. Om kvinnan blir gravid kan hon nämligen bli anklagad för otukt. Vidare kan kvinnor bedriva otukt och för att komma undan med det påstå att de är gifta med en djinn som gjort dem gravida. Därför ansåg imamen att det bör vara tillåtet för män men inte för kvinnor att gifta sig med djinner. Man kan dock undra om den viktigaste anledningen till att man inte ska tillåta kvinnor att gifta sig med osynliga, bajsätande väsen är att det kan underlätta slampigt beteende.

Eftersom djinner äter bajs så bor de gärna i kamelstall. Just kamelstall är ju inte så vanligt numera och bostadsbristen borde rimligen vara dålig för andeväsendena. De kan dock också bo i toaletterna vilket är en fara eftersom de kan bli förälskade i människor de ser nakna. Djinnerna måste alltså vara sällsynt perverterade då de tycks gå igång på åsynen av en ändalykt som pressar ut en kabel. Det är för att skydda sig mot djinnerna man bör säga ”bismillah” när man går in på toaletten för att därigenom få Allahs skydd. Gör man inte det kan det i värsta fall sluta med att en förälskad djinn besätter den stackars människa de förälskat sig i. I den ena föreläsningen berättas om ett sådant fall. Herr Wadud, som är den som håller de flesta av Ibn Abbas Centrets föreläsningar, verkar vara någon muslimsk motsvarighet till Max von Sydows karaktär i Exorcisten. Han har nämligen läst Koranen över djinnbesatta, bland annat över en man som var besatt av en djinnkvinna som förälskat sig i den stackars mannen.

Precis som när det gällde det muslimska paradisets lockelser var det som framkom under djinnföreläsningarna inte direkt några sofistikerade andliga insikter. Osynliga, bajsätande monster som bor i toaletten känns faktiskt snarare som en produkt av ett barns fantasi.

Djinn i toan

Liknande inlägg på denna blogg:
Underlivshygienens allvetande härskare, på Ibn Abbas Centrets webbsida www.fatwa.se ges bland annat gudomligt inspirerade instruktioner i framstjärtshantering.
Paradiset – en enorm myskdoftande, gyllene lussekatt, om Ibn Abbas Centrets beskrivning av paradisets olika lockelser.
Ett helvete på steroider, om Ibn Abbas Centrets beskrivning av helvetets fruktansvärda plågor.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Ett helvete på steroider

Det ”moderna” Saudiarabien uppstod i en allians mellan kungahuset och wahhabismen, en konservativ, sunnimuslimsk inriktning. Som alla andra med den rätta läran försöker även wahhabiterna sprida sin tro. En av deras tentakler i Sverige är Ibn Abbas Centret som på webbsidan www.islam.nu lagt ut många av sina föreläsningar. Jag har gjort en djupdykning i materialet och skrev tidigare om hur de undervisade om lockelserna i paradiset. Den allsmäktige Allah använder dock inte bara morötter i form av saffran i mängd, hav med honung och megastora tält för att få oss att göra det han vill. Han kan faktiskt också plocka fram piskan i form av elden, det muslimska helvetet. Där får de som inte behagat den allsmäktige guden ett evigt, fruktansvärt straff. Ibn Abbas Centret redogör i detalj för eldens plågor i två föreläsningar och jag ska i detta blogginlägg försöka sammanfatta dem. Det är nog faktiskt viktigare att ta upp helvetet än paradiset eftersom inte mindre än 999 av 1000 kommer att hamna i elden enligt Ibn Abbas Centrets föreläsare.

Om paradiset lät otrevligt med genomskinliga kvinnor och enorma portioner fiskleverolja så är elden faktiskt ännu värre. Mycket kretsar kring hetta, och kanske är det inte förvånande att när män i den brännande öknen försökte fantisera ihop det mest plågsamma de kunde tänka sig så var det just hettan de kom att använda sig av. Man tar verkligen i och den som har det minsta straffet i helvetet kommer att ha glödande kolklot under fötterna som får hjärnan att koka som en gryta. Han kommer vidare att ha skor och skosnören av eld.

Elden kommer att förtära huden på de dömda men Allah kommer att återskapa den så att lidandet ska kunna fortgå. De som hamnat i helvetet kommer också att bli enorma, man blir så abnormt stor att det skulle ta tre dygn att rida från axel till axel. Detta påstås av någon outgrundlig anledning göra lidandet större. Vill man bli en osårbar megajätte så ska man alltså försöka hamna i helvetet.

Bränslet till elden ska bland annat vara det wahhabiterna menar är avgudabilder. Kors och buddhastatyer skall till exempel mata lågorna. Man borde därför oroas över att Ibn Abbas Centrets trosfränder i andra delar av världen slår sönder avgudabilder för glatta livet. Det skulle ju faktiskt så småningom kunna leda till bränslebrist i helvetet.

Straffen kommer dock inte enbart att vara flammorna. Man ska också bli slagna med järnpinnar samt bli biten av skorpioner och ormar med gift som bränner i decennier.

Precis som när man besöker Tyskland består annars en stor del av plågan i maten man serveras. En rätt man får att äta är en frukt som ser ut som satans huvud. Enbart en droppe från frukten skulle förstöra allt på jorden och när man äter den kommer den att sjuda som smält koppar i inälvorna. En annan rätt på helvetets meny ska vara vätskan som rinner från såren på de plågade i helvetet och från könsorganen på de dömda kvinnor som i jordelivet bedrivit otukt. Man kan med rätta undra hur den som hittat på allt detta egentligen är möblerad i huvudet.

I helvetet är även väntetiderna på eventuella överklaganden av straffet djävulskt långa. De dömda kommer först att vädja till Malik, helvetets väktare. Han väntar dock med att svara i 40 år innan han meddelar att ingen slipper undan straffet. De dömda kommer därefter att vända sig till Allah själv. Han kommer att vänta lika länge som jorden funnits innan även han meddelar att ingen nåd kommer att ges. Försäkringskassans handläggningstider bleknar faktiskt i jämförelse.

Jag undrar varför man måste ta i så man spricker när man ska skapa helvetet, och för all del även när det gäller paradiset. Hade man inte kunnat varit lite mer subtil och finstämd? Men det är klart, det finns väl ingen anledning att spara på krutet när det inte finns någon som helst möjlighet att syna bluffen.

Dagens meny

Liknande inlägg på denna blogg:
Paradiset – en enorm myskdoftande, gyllene lussekatt, om den allsmäktige gudens morot, paradiset.
Underlivshygienens allvetande härskare, på en av Ibn Abbas Centrets övriga webbresurser kan man läsa om hur Allah allrahelst ser att vi tar hand om vårt underliv.

Andra bloggar om det muslimska helvetets plågor: Lindenfors blogg – ”Detta bör stärka vår fruktan för att hamna i Helvetet och göra så att vi uppriktigt dyrkar Allah med hopp om Hans skydd ifrån dess hetta och smärta”, om hur det muslimska helvetet presenteras för de minsta på webbsidan islamforbarn.se.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .