Har du önskat någon Glad Alice-Dag idag?

Många av våra högtider är djupt stötande och perverterade. Som exempel kan nämnas lucia och midsommarafton. Den ena högtiden går man upp okristligt tidigt för att med en mindre eldsvåda på huvudet fira att en ung italiensk kvinna som vägrade prostituera sig blev torterad till döds för längesedan. Den andra högtiden dansar man bland annat djurdanser kring något som vissa menar är en stor fallossymbol.

Det finns dock en, förvisso föga känd och firad högtidsdag, som är vida värre än alla andra och som firas just idag, den 25:e april. Den internationella högtidsdagen kallas Alice Day och är faktiskt, hör och häpna, någon sorts motsvarighet till julafton för de som gillar småflickor.

Namnet Alice syftar på den lilla flicka som inspirerade författaren Lewis Carroll till boken Alice i Underlandet. Trots att det inte verkar finnas några belägg för att Carroll hade något sexuellt intresse av den lilla Alice så har flickälskande pedofiler tydligen ändå av någon anledning funnit författarens och flickans relation rörande och därför uppkallat sin alldeles egna dag efter henne.

På den norska pedofiliförespråkarsajten pedofili.info skriver man om högtidsdagen, och på något sätt blir texten faktiskt än mer absurd just för att den är skriven på hurtig norska.

Endelig er Alice-dagen de pedofiles dag, en spesiell dag for oss til å markere solidaritet og våre følelser for de unge. Da ser vi på vår seksuelle legning i en større sammenheng og er stolte over hvem vi er. Pedofili har alltid eksistert. Pedofili har skapt mye godt mellom mennesker og gjort at mange har kjent seg elsket opp gjennom tidene. Vi bruker dagen til å arbeide for større toleranse i samfunnet, til å markere at også vi er en del av samfunnet, at vår seksualitet ikke er en trussel mot noen men inngår i vår felles menneskelighet. Vår seksualitet må finne sin naturlige plass og være noe vi deler sammen med de unge, på deres premisser, og med viten og tillatelse fra foreldrene.

Av någon outgrundlig anledning verkar inte flickpedofilerna vilja dela högtid med de bögiga pojkpedofilerna. Det är faktiskt lite märkligt. Som pedofil lär man ju ändå ha få allierade så man borde väl ändå kunna samsas med andra pedofiler på samma dag kan man tycka.

Hjärta-i-hjärta
Ett litet hjärta som omges av ett stort hjärta. De flickälskande pedofilernas symbol är skrämmande nog exakt densamma som glassföretaget GB Glace.

Liknande inlägg på denna blogg: För några år sedan skrev jag om det hårresande pedofilikapitlet i extreme sexliberalen och pedofilapologeten Dick Wases märkliga bok Samlag eller salighet: sexualitet och moral från forntid till nutid.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om <Kultur, Pedofili, Traditioner, Barn, Norge, Lewis Carroll, Vansinne.

Kostymklädda klättrare i kollektivtrafiken

Efter att pendlandet till hufvudstaden en tid varit relativt oproblematiskt körde det ihop sig i fredags morse. Ledningarna kring Stockholms central hade nämligen ett kraftigt underskott på elektroner vilket ledde till stopp i tågtrafiken. Vi tvingades stanna blott några retsamma hundra meter från perrongen.

Efter att vi stått stilla någon timme och personalen precis meddelat att vi skulle få vänta ytterligare trekvart hände dock något märkligt. Plötsligt sågs en man i kostym lämna tåget för att klättra över det två meter höga stängsel som omgav spårområdet. När en kostymklädd herre börjat forcera stängslet följde andra välklädda raskt efter. Jag har svårt att tänka mig att de alla var hjärtkirurger på väg till operation, man får nämligen inte operera med slips. Kanske hade de dock något annat minst lika viktigt att göra, jag har egentligen ingen aning.

Vi vanliga människor utan kostym som inte hade så viktiga jobb satt dock istället snällt kvar och väntade. Ja, kanske var vi till och med lite glada för att vi hade en ursäkt att inte vara på jobbet.


Trots att kostymnissarna har en stark flockmentalitet saknar de solidaritet gentemot de andra individerna i flocken. Denna äldre hane som inte mäktade att ta sig över stängslet blev kvarlämnad av sina artfränder.

En försening kommer dock sällan ensam. Idag när vi på väg hem mot Uppsala skulle passera Knivsta blev vi tvingade att stanna. En person hade ställt sig framför ett framförvarande tåg och vägrade flytta på sig. Först sedan ordningsmakten tillkallats kunde vi fara vidare. Jag finner det inte för osannolikt att det rörde sig om en hårt prövad medpendlare som brutit ihop och nu skulle hämnas på SJ, Trafikverket och de medresenärer denne stört sig på genom åren.

Liknande inlägg på denna blogg: Mälardalens Odysseus, mer om de prövningar man får uthärda som pendlare.

Media: DN, UNT, SvD.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Personligt, Pendlande, SJ, Psykologi, Socialdarwinism, Arbetsmarknaden, Vansinne.

Juldikt

På julaftonskväll skaldade jag lite och åstadkom en juldikt som faktiskt skulle kunna överträffa Viktor Rydbergs Tomten och till skillnad från den dessutom fångar julens sanna väsen. Observera att jag höjt ambitionerna för min diktning och numera skriver på vers.

Min nya pappa ser på Sällskapsresan, ler förnöjt

I mitt huvud spelas julsånger på enerverande djävulsflöjt

Se, tomten har stulit mina tankar för några dagar

Men ack, vad skönt att slippa lyss till när de klagar

Liknande inlägg på denna blogg:
Höstkvällsångestdikt – en dikt om hösten, mörkret, döden och tandhygien.
SJ, min musa – en dikt triggad av pendlarångest om de bästa vänner som tänkas kan.

Läs även andra bloggares åsikter om Personligt, Poesi, Jul, Ångest, Vansinne, Sällskapsresan, Viktor Rydberg.

Chips i hjärnan hos Jordstrålningscentrum

Människor kan tro på de mest märkliga saker men ändå vara fullt friska och fungerande samhällsmedborgare. Hur märkliga är till exempel inte de stora religionernas idésystem egentligen, och de har miljarder anhängare. I vissa fall är dock vanföreställningarna uppenbarligen en del av ett sjukdomstillstånd. Det är nog då ingen vidare god idé att låta personen ifråga berätta om sina vanföreställningar inför publik som vore de sanningar.

Detta är dock just vad nyandliga sammanslutningen Jordstrålningscentrum gör. I förra veckan lät de en person med diagnosen schizofreni berätta om sin världsbild inför betalande åskådare. Det är alltid en skrattfest att gå på deras föredrag men denna gång satte jag nog faktiskt skrattet i halsen.

Ämnet för kvällen var mind control. Jordstrålningscentrums värdinna och drivande kraft Eva inledde med att berätta en liten anekdot om hur det gick till senast när Rauni-Leena Laukkanen skulle föreläsa om ämnet hos dem. Hon hade anlänt med flyg till Arlanda och lämnat ett meddelande där eftersom det blivit något missförstånd kring hennes ankomst. När jordstrålningsfolket varit vid disken på Arlanda och frågat efter ett eventuellt meddelande från henne hade de dock fått svaret att det inte fanns något sådant. Mystiken tätnar. Har du, kära läsare, ledmotivet till TV-serien Arkiv X på skiva eller piratkopierad fil så slå gärna på det innan du fortsätter läsa. Efter att Rauni-Leena lämnat meddelandet försökte hon ta sig till föredragslokalen med taxi. Taxichauffören hade dock märkligt nog varken vetat var Jordstrålningscentrum eller Kammakargatan låg och hon kunde därför inte ta sig dit. Vidare hade hon ansett sig vara skuggad under sitt Stockholmsbesök. Det hade alltså inte blivit något föredrag den gången eftersom starka krafter ville annat.

Efter inledningsanförandet tog den bokade föredragshållaren vid och denna gång stoppade tack och lov inga diaboliska, hemliga makteliter tillställningen. Själva föredraget bestod till stor del av ett antal citat som var grovt feltolkade och ryckta ur sitt sammanhang, påfallande ofta plockade från gamla 50-talsupplagor av tidningen New York Times. Man fick lära sig att man i hemlighet sedan 40-talet experimenterat med hjärnkontroll. Ända sedan dess hade man mot människors vilja kopplat upp dem mot superdatorer för att styra dem. Det måste ha varit en storartad bedrift att göra sådana komplicerade saker med den tidens otympliga stenåldersdatorer som bestod av elektronrör och regelbundet gick sönder flera gånger i veckan.

Ett litet stycke teknikhistoria blev det också under kvällen. Hjärnkontrollsimplantat från 40-talet fram till idag avhandlades. Ett stort framsteg var transmitters som inte behövde direktkontakt med hjärnan, dessa utvecklades faktiskt på Karolinska institutet. Kul med revolutionerande blågula uppfinningar, sådana har vi ju inte varit bortskämda med sedan den svenska snilleindustrins glansdagar. En annan innovation var radiosubstanser som kunde injiceras och temporärt ta kontrollen över en människa. På 70-talet kom sedan mikrochips som enkelt kunde blandas med tabletter. Med det glada 80-talet kom biologiska chips som fäste i hjärnan livstiden ut. Några år senare utvecklades slutligen nanoteknologin som effektiviserade hjärnkontrollen ytterligare.

I Vietnam hade tekniken använts i stor skala av USA under kriget. Man hade där scannat av medel- och överklassen. Superdatorn hade sedan analyserat materialet och funnit 35000 betydelsefulla vietcongsympatisörer. Dessa hade man sedan avrättat på distans genom att skicka hjärnvågor som orsakade fatala hjärt- eller hjärnåkommor.

Härhemma i Sverige är det tydligen FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, som står i centrum. Enligt föreläsaren framgick det av FOI:s verksamhetsberättelse 2011 att deras mål är att styra människornas kognitiva funktioner under hela livstiden. Det är dock en konspiration som sträcker sig långt utanför FOI:s väggar. Man samarbetar till exempel med SÄPO och Nackapolisen som ordnar fram försöksobjekt från häktet. Hjärnkontrollsprojektet är dessutom beslutat från högsta ort, fick vi veta. Det rör sig om en partiöverskridande överenskommelse, så det verkar inte gå att rösta bort hjärnkontrollen vid nästa val. Många i riksdagen är för övrigt styrda marionetter i FOI:s kontrollsystem. Där har vi kanske också förklaringen till att partipiskan är så sällsynt effektiv i Sveriges lagstiftande församling.

Sverige har faktiskt länge varit världsledande på området mind control, kunde föreläsaren berätta. Forskare från hela världen kom till vårt land för att utföra experiment på våra medborgare som de inte fick göra i sina hemländer. Föredragshållaren verkade dock inte alls uppskatta att Sverige lockade till sig ledande forskare från världens alla hörn och skapa en kreativ, dynamisk forskningsmiljö på ett sätt som annars bara USA verkar kunna göra.

Den avslutande frågestunden var intressant. En vapendragare till föredragshållaren påminde under den om att det faktiskt fanns skydd mot hjärnkontrollen att införskaffa, nämligen en manick byggd på teslateknologi som kunde beställas från USA för blott 300 dollar. Här kunde man dock ana att det var kamp om de godtrognas slantar. En person i publiken ropade nämligen ut att man inte skulle beställa manicken från vem som helst och påminde om att amerikanska säkerhetsföretaget Blackwater ju tidigare visat sig ligga bakom ett företag som sålde förrädiska Amegastavar.

Under frågestunden dök också frågan upp vad man skulle göra om man blev drabbad. Svaret var att om man insåg att man var utsatt för hjärnkontroll så skulle man absolut inte söka hjälp hos sjukvården eftersom man då skulle bli skickad till psykiatrin. Psykiatrikerna vet i allra högsta grad vad som pågår eftersom det ingår i deras utbildning. Riktigt hur det går till när de hemliga 10 poängen hjärnkontroll läses in fick dock vi i publiken aldrig veta.

Det framgick också i förbifarten att föredragshållaren själv varit utsatt för hjärnkontroll. Detta hade han skrivit en hel del om på internet och jag trodde att det var det som föredraget främst skulle handla om. Flera olika länders underrättelsetjänster har tydligen genom åren varit uppkopplade mot hans hjärna. Han hade dock haft turen att ha stöd från inflytelserika personer genom åren, en chefredaktör på DN och en professor. Detta hade gjort att han ändå klarat sig relativt bra.

Slutligen, apropå psykisk hälsa, så är man nog inte heller helt frisk om man betalar 130 spänn för att sitta och lyssna till något slikt och sedan lägger ned tid på att skriva ned och sammanfatta det hela. Det är inte annat än att man undrar om någon sitter på FOI med fjärrkontroll och får en att göra sådana märkliga saker.

Liknande inlägg på denna blogg: Jüri Lina, frimureriet och jag (Om konspirationsteoretikern Jüri Linas föredrag på Jordstrålningscentrum), Galaktiska federationen informerar (Om mediet Maria Bertrams kanaliserade budskap från utomjordingar på Jordstrålningscentrum)

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, Jordstrålningscentrum, Konspirationsteorier, Mindcontrol, Totalförsvarets forskningsinstitut, Vansinne, Pseudovetenskap.

SJ, min musa

I veckan när jag satt på tåget hem från jobbet kände jag att det plötsligt bara spritte i kroppen utav poesi. Lidandet är ju skapandets moder och lidandet för en frisk svensk blir sällan så stort som vid det dagliga pendlandet med före detta statens järnvägar. Tack vare pendlarångesten lyckades jag, som annars aldrig ägnar mig åt poesi, klämma ur mig några rader stor diktning. Läs och njut.

De döda äro mina vänner

De giva mig icke namn eller skratta åt mig som de levande göro

Nej, de som ligga stela och kalla i marken äro i sanning de enda man kan lita till

Att de levande icke vilja vara mina vänner bekomma mig alls ej

Ja, så göra pendlande med människornas sinnen. Håll tummarna för att det fortsätter krångla för SJ och vi har bara sett början på något riktigt stort, vars like inte skådats sedan Goethes dagar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Personligt, Poesi, Döden, Pendlande, Ångest, Vansinne, SJ.