Intergalaktiska federationen informerar

Ett obskyrt men världsomspännande fenomen är personer som påstår att utomjordingar genom dem framför budskap till mänskligheten. Det finns även i Sverige några som hävdar att de är kanaler för främmande existenser. En av dem är transmediet Elisabeth Edborg som genom sitt företag Seven Stars även saluför seanser, tarotläsningar och healing. I början av förra veckan höll hon i en kanalisering av kosmiska entiteter i Jordstrålningscentrums regi och jag hade begett mig dit för att uppleva och dokumentera det hela. Var det på riktigt så rörde det sig ju om det största som hänt mänskligheten. Var det inte äkta så var det i alla fall en stunds absurd underhållning som väntade.

Som en sorts konsumentupplysning har jag lagt upp ett kort ljudklipp för varje kanaliserad utomjording. Utifrån ljudklippen kan man själv försöka bedöma huruvida Elisabeth verkligen levererar tjänsten kontakt med främmande existens. Hur många av de fem kanaliserade utomjordingarna är äkta och hur många är fejk?

Vi hade innan själva kanaliseringen fått veta att Elisabeth skulle hosta när hennes utomjordiska guider var på väg. Hennes tillgjorda hostningar antydde vilken nivå det skulle bli på kvällens tillställning. Det var den där typen av hostningar man pressar fram när man ringer för att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är sjuk.

Varje gång en ny entitet skulle kanaliseras började Elisabeths huvud att skaka, till synes okontrollerat. Varje utomjording hade sedan sin unika röst och tonfall även om Elisabeth efterhand verkade tröttna på att förställa rösten och talade mera med sin naturliga röst. Utomjordingarna hade dessutom en förkärlek för ålderdomliga uttryck som till exempel ”eder” istället för ”er”.

Först ut av de som skulle kanaliseras var en läkare som kallade sig farbror Chin. Han skulle berätta för oss hur vi skulle ta hand om vår hälsa. Han inledde med lite nyandligt snömos om energier och berättade att problematiska möten med andra människor ibland kunde ge oss energiblockeringar som det var av yttersta vikt att vi åtgärdade. Farbror Chin rekommenderade tre olika alternativbehandlingar för att komma tillrätta med blockeringarna. Man kunde nästan tro att utomjordingarna var köpta ty det lät faktiskt som ett sponsrat reklaminslag. Som av en händelse råkade en av dessa behandlingar dessutom vara en som Elisabeth själv tillhandahöll mot en avgift på 1400 SEK per behandlingstillfälle.

Näste utomjording att tala genom mediet var ambassadören Mahatma, en insektsliknande varelse från Sirius. Han hade tills alldeles nyligen varit en del av Intergalaktiska federationsrådet, som om jag förstått det rätt är universums högsta organ. Om han avgått frivilligt eller blivit sparkad på grund av någon skandal framgick inte.

Mahatma tog upp något väldigt intressant. Problemet är att eftersom det finns flera olika personer som kanaliserar utomjordingar så kommer de med nödvändighet att motsäga varandra. I den här branschen kan man dock inte anklaga någon kollega för att vara en bluffmakare eftersom det skulle kunna slå tillbaka på en själv. Elisabeth, eller Mahatma beroende på hur man ser på saken, hade därför en kreativ förklaring till de ibland motstridiga budskapen. Det berodde på att företrädare för till exempel Siriusrådet och Galaktiska federationen, utomjordingar som kanaliserades av andra medier, struntade i att deras befogenheter var begränsade och kom med budskap om saker man inte alls kommit överens om på den högsta nivån, inom den Intergalaktiska federationen som Elisabeths utomjordingar hade kopplingar till. Det är alltså inte bara här på jorden som vi har problem med diffus organisation och oklara ansvarsområden inom byråkratiska kolosser som FN och EU. Det är tydligen ett universellt problem i ordets sanna bemärkelse.

När Mahatma fått mig att inse att Galaktiska federationen bara var en organisationskropp bland många underställd den Intergalaktiska federationen så kände jag att min upplevelse av Maria Bertrams kanalisering för ett och ett halvt år sedan av just företrädare för Galaktiska federationen devalverades något. Jag hade då tyckt att det var stort och fantastiskt att lyssna till galaxens höjdare men nu kändes hennes utomjordingar så futtiga i jämförelse med Elisabeths aliens som hade kopplingar till Intergalaktiska federationen. Det kändes som om Maria bara haft kontakt med kommunstyrelsen i Säffle snarare än president Obama och FN:s generalsekreterare, för att använda en jordisk liknelse.

Mahatma avslutade sitt budskap med att, precis som farbror Chin, prata lite om energier. Han berättade hur den kommande energihöjningen på jorden kunde yttra sig hos den enskilde. Det lät faktiskt inte direkt trevligt, det verkade som om det skulle komma att kännas som ett lättare huvudtrauma.

Nästa främmande existens var Ansgar, en sorts energivarelse från Arcturus. Han berättade bland annat att vi alla ursprungligen kom från stjärnorna och hade olika egenskaper beroende på varifrån i universum vi kom. Jag vet inte om jag tolkade det Ansgar sade rätt, men jag förstod det som att jorden var en planet dit universums olika existenser kom för att födas, leva i en människokropp och därigenom utvecklas och ”levla upp” för att tala datorspelsspråk.

Man kan tycka att våra politiker här på jorden ibland har dåliga kunskaper om omvärlden. De intergalaktiska höjdarnas astronomikunskaper var dock ännu sämre. Ansgar och de andra utomjordingarna envisades till exempel med att kalla Sirius, Arcturus och Andromeda för planeter, där de två första ju är stjärnor och den sista en galax.

Fjärde ut att kanaliseras var Ikaros, representant för stjärnflottan, som dagen till ära parkerat sitt rymdskepp ovanför oss. Han berättade att vissa av oss som var där egentligen hörde hemma på en rymdfarkost.

Ikaros ville också tacka de som utförde energiarbete kring sexkantsfönstren, en sorts portaler som utomjordingarna var i behov av. Jag gissar att tacket var riktat till Jordstrålningscentrums Eva och Per-Uno som ju med slagruta brukar hålla på och greja kring de osynliga sexkantsfönster de hittat i trakterna kring Stockholm. Utomjordingarna verkade dock inte ha saker och ting helt under kontroll. Ikaros berättade nämligen att rymdskepp faktiskt trillat ned i ett av Evas och Per-Unos sexkantsfönster med tråkiga följder.

Ikaros sade också att utomjordingarna skulle komma att behöva diplomater bland människorna den dag de skulle visa sig för mänskligheten. Vid sidan om de tidigare berörda idéerna om att vi alla kom från stjärnorna kan jag tänka mig att en sådan idé är något som tilltalar, en sådan där sak som får en att känna sig speciell och utvald.

Sist ut var Orion från Plejaderna som mediet varit tillsammans med i tidigare liv. Han skulle vara kvällens ”comic relief” och höja våra energier genom att få oss att skratta. Mahatma hade lovat att vi inte skulle kunna hålla oss för skratt när det var Orions tur. Världsrymdens olika raser må vara långt mer utvecklade än oss jordbor i de flesta avseenden men när det gällde humorn låg de faktiskt långt efter oss här på Tellus. När mediet kanaliserade Orion pratade hon lite tokigt, sådant som en grupp fyraåringar nog tyckt varit roligt. Egentligen borde det inte spela någon roll men situationen blev om möjligt än mer absurd när hon satt där och pratade med den infantila rösten. Det saknades egentligen bara en handdocka för att det skulle bli en dockteater för de minsta.

Orion talade om vikten av att ha roligt. Han talade också om så världsliga saker som pengar, vilka färger man borde ha på kläderna och mediet Elisabeths nya lokal som hon införskaffat till sin affärsverksamhet.

Det sjukaste var att spelevinken Orion var den som skulle svara på frågor från mötets deltagare. Med allvar i rösten ställde publiken sina frågor under frågestunden. Även om några ställde större frågor om universum, framtiden och rymdvarelserna så hade de flesta faktiskt personliga frågor. Det märktes att idén att vi egentligen kom från stjärnorna tilltalade många. Flera frågade varifrån i universum de kom. De flesta ville också veta vilken deras livsuppgift var och hur de skulle leva sitt liv här på jorden. Någon ställde en till synes banal fråga om hur dennes hobby skulle kunna bli rolig igen. Om man nu har chansen att ställa en fråga till universums visaste och mäktigaste varelser, är det verkligen en sådan fråga man bör ställa?

Publiken fick en rad olika svar av Orion på sina personliga frågor om hur de skulle leva; drick mer vatten, vila, skaffa en hobby, ha andra människor omkring dig, ta hand om och älska dig själv, stabilisera energier genom healing och energiarbete, rena planetens miljö på en praktisk nivå och upplys människor i miljöfrågor, skaffa dig ett nytt arbete, dra ner på takten, dra in dina chakror och energikroppar, drick mer vatten, sprid kärlekens budskap på jorden, ta hand om dig själv, utveckla din intuition och medialitet genom att gå en kurs.

Man kan stilla undra hur många som gick hem och lade om sina liv efter Orions vägledning.

När kanaliseringen var över var det paus och man kunde om man ville gå och köpa fika som brukligt på Jordstrålningscentrum. Efter pausen skulle mediet Elisabeth sedan hjälpa till att reda ut eventuella frågetecken. Jag ställde mig dock tvivlande till detta och fann för gott att under stjärnorna och kommendörkapten Ikaros rymdskepp bege mig av hemåt.

Liknande inlägg på denna blogg: Galaktiska federationen informerar, om mediet Maria Bertrams kanalisering av en representant för den jämförelsevis futtiga Galaktiska federationen på Jordstrålningscentrum för ett och ett halvt år sedan.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, Exopolitik, Medialitet, Jordstrålningscentrum, Skojare, Alternativmedicin, Sponsorer.

       

       

John of God akt 6: Varför man uti sin vanskapta torso skola gömma en mikrofon

Detta är del sex i mitt gränslösa konstprojekt ”Den svenska healingresebranschen”. I del ett bjuds man på en introduktion till healingresorna med destination John of God i Brasilien. I del två och tre tittar vi närmare på de svenska healingresearrangörerna. I del fyra träffar jag en av arrangörerna, påstår jag att jag har ändtarmscancer och låtsas vara intresserad av en resa. I den femte delen redogörs för det inledande mediabruset.

I förra inlägget skrev jag om P3-programmet Verklighetens första reportage om de svenska healingresorna till John of God. Man tog då bland annat upp den troligen olagliga marknadsföringen. Verkligheten skulle dock göra ännu ett program om John of God med fokus på mitt och researrangören ”Therese” fina och minnesvärda möte. Enligt presentationen på SR:s hemsida höll den ansvarige journalisten ifråga på med en radiodokumentär om Peter Mangs och verkade alltså vara intresserad av intressanta personer. Att han skulle vilja kika förbi hos mig och teckna mitt personporträtt var nog därför inte helt otippat.

Trots att jag varit generös med underlag till reportaget valde journalisten dock att fortsätta på HBTQ-temat från del fyra i min bloggserie genom att, ursäkta uttrycket, rövknulla mig. I reportaget ingick nämligen en för mig förnedrande uppringningsscen där jag telefonerade Therese. Detta kunde jag förvisso undkommit om jag lagt upp granskningen lite proffsigare och kontaktat henne efter att jag skrivit inlägget om hennes affärsverksamhet men medborgarjournalistik är ju ändå något som per definition sköts av amatörer.

I programmet restes också frågan om mitt wallraffande som cancersjuk måhända var omotiverat. Therese som också intervjuades menade nämligen att hon var öppen med allt och att det gått lika bra att intervjua henne. Jag anser dock att vissa saker hade jag faktiskt inte fått veta genom att fråga.

Det viktigaste av allt var omständigheterna kring de varor jag köpte. Det var aldrig någon tvekan om att det var mot min påstådda ändtarmscancer jag skulle få örterna, något som varit olagligt om jag verkligen haft sjukdomen. Redan i sitt andra mejl till mig, efter att jag först påstått att jag hade ändtarmscancer och därefter accepterat att vi skulle träffas för att prata energimedicin, skrev Therese: ”Härligt att höra att du har rätt inställning och approach till ditt nuvarande tillstånd! Jag åker som bekant till Brasilien den 23 juli och har möjlighet att ta med örter från “John of God” till dig. Dem kan du ta jämte cytostatika. Jag bifogar info kring det ovan och nedan.” I den bifogade informationen stod det klart och tydligt att ”Skriv på fotots baksida vilka problem du vill ha hjälp med alt. vilken sjukdom du lider av.” Cirkeln slöts sedan under våra möten när jag lämnade över mitt foto med ”Rectal cancer” skrivet på baksidan, betalade och fick örterna.

Något annat som inte hade kommit i dagen under en intervju är pengahungern i branschen. Oavsett om lönsamheten är hög eller låg brukar ju motorn i den alternativmedicinska världen, som på så många andra ställen, vara penningen. Att Therese redan i sitt andra mejl till mig skulle börja mjölka mig på pengar och försöka sälja in varor jag aldrig uttryckt något intresse för är något som inte hade framkommit i en intervju.

Vidare hade det i en intervju varit svårt att belysa de obehagliga metoder där man upplyser patienten om att cancern kommer att poppa upp igen om man inte går till botten med de underliggande känslorna, något John of God på Casan lämpligt nog kan hjälpa till med om man slantar upp för en resa dit.

Sedan finns det mer subtila saker som inte skulle framkomma i en intervjusituation, som till exempel komplimangerna och underblåsandet av hoppet om en lysande framtid som förebild. Sådana saker kan kanske bara vara uppmuntran men det kan också vara manipulation för att sälja in varor och tjänster.

Självklart står Therese för de grundläggande idéerna om att allt i grund och botten handlar om energibärande tankar. Det är dock ändå troligt att idéernas absurditet tillåts blomma ut i sin fulla prakt när man wallraffar till skillnad från i en intervju där man rimligen anpassar svaren något. Detta borde inte enkom motivera wallraffandet men kan ses som en fin bonus.

Slutligen lite svenska John of God-nyheter i korthet.

ETC har också tagit upp resorna till John of God. De har intervjuat researrangören Maria, en troende resenär samt Osher centrums Martin Ingvar. De har också en artikel om cancersjuke Kristian som bloggar om sin sjukdom. Han berättar om hur han i kommentarsfältet bombarderas med tips om alternativa metoder. Det handlar bland annat om att dricka sin egen urin och att besöka John of God.

Skeptikerpodden har även de avhandlat healingresorna. De diskuterar bland annat olika möjligheter att testa John of Gods förmågor. Man bjuds också på en intressant utläggning om hur man nog ändå kan betrakta researrangörerna som skitstövlar trots att de själva tror på John of Gods krafter.

Jag skrev tidigare om researrangören Anita som planerade ett integrativt center i Sverige med den helande energin från Casan som grund. Jag hade dock inte uppmärksammat var någonstans detta var tänkt att ske. Det visade sig att Anita tillsammans med andra tänkt köpa Hammarby Kapell väster om Gävle för att förlägga verksamheten där. Kyrkoherden Karl-Erik Tysk har dock haft invändningar. Debatten har gått fram och tillbaka på Gästriklandstidningen Arbetarbladets insändarsida och det verkar som om köpet inte kommer att bli av.

Video borttagen

På frågan i P3:s Verkligheten om jag ville förstöra för researrangörerna svarade jag ja och fnittrade. Detta svar skulle kanske kunna nyanseras något men jag kan inte utesluta att längtan efter kaos och förstörelse i slutändan är vad det djupt där nere i min själs källarnivåer handlar om. Min fiktive motsvarighet i South Park, Professor Chaos i videon ovan, har i vilket fall som helst detta mål.

Tidigare inlägg i denna serie:
John of God akt 1: Introduktion till healingresorna på Studieförbundet Vuxenskolan, om mina reflektioner efter Studieförbundet Vuxenskolans föredrag om John of God.
John of God akt 2: Den första halvan svenska entreprenörer i healingresebranschen, om några svenska arrangörer av resor till Casan i Brasilien.
John of God akt 3: Den andra halvan svenska entreprenörer i healingresebranschen, vidare om de svenska healingresearrangörerna.
John of God akt 4: Jag fick cancer i stjärten eftersom jag skämts över att vara bög, om min nervkittlande wallraffning hos en av researrangörerna.
John of God akt 5: Mediabrus och mediebrus, bland annat om Västerbottenkurirens inledande publicering och Verklighetens första reportage.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, John of God, Healing, Resor, Media, Cancer, Skojare.

       

       

John of God akt 3: Fler svenska arrangörer av cancercharter

Detta inlägg är tredje delen i mitt studium av de svenska healingresorna till John of God i Brasilien. Du rekommenderas att först läsa mina tidigare inlägg i serien, först om introduktionen till resorna på Studieförbundet Vuxenskolan, därefter om några av researrangörerna. I detta inlägg kommer sedan de återstående svenska researrangörerna att studeras närmare.

Researrangören Angelica har tre enskilda firmor registrerade med verksamheter som Feng Shui, personlig utveckling och resor. Angelica föredrar att ta frågor över telefonen och jag ringer upp henne. Hon verkar inte arrangera så många resor, eventuellt har hon en resa under hösten. Däremot hoppar hon in då och då som extra guide när de andra har stora grupper. Hon verkar fundera över att helt sluta arrangera resor för att istället acceptera ett erbjudande om att bli fast guide på plats i Brasilien för en annan researrangör. Att det är lönsamt att ha en person på plats tyder på att det ändå är en lukrativ bransch.

Guiden Jannie har en enskild firma registrerad på sig där resor finns med i verksamhetsbeskrivningen. Hon har tre gruppresor under andra halvan av 2012 och hitintills fem inplanerade under 2013. Hennes grupper brukar vara på 10-15 personer och skulle det bli fler så tar hon med sig extra guide. Precis som de andra verkar Jannie vända sig till svårt sjuka. På hennes hemsida www.dinhealingresa.se inleds presentationen av John of God med ”Man kan ha olika anledningar att åka hit, epilepsi, cancer mm” (WebCite). När jag i mejl frågar om chanserna att bli helad från ändtarmscancer svarar hon att ”Om chansen att bota just en specifik sjukdom kan inte jag svara på, de enda som kan svara på den frågan är entiteterna som arbetar genom John of God. Det är något mellan dem och just dig. Vissa som kommer hit får hjälp direkt, medans andra tar lite längre tid.” Det tycks alltså bara vara en tidsfråga.

Man kan på Jannies hemsida också ladda ned ett häfte med förhållningsregler inför vistelsen på Casan. I det kan man ana hur omfattande verksamheten hos John of God är. Där beskrivs reglerna och hålltiderna för alla olika köer på Casan, till exempel för att träffa mediumet eller för att få en andlig operation. Man får även veta att när man får träffa John of God själv har man har blott två sekunder på sig att beskriva vad man vill ha hjälp med. Med tanke på vilket högt genomflöde av människor det verkar vara är det förståeligt att varje persons tid med mediumet blir kort. Det är också myllret, de många olika köerna och krångliga procedurerna som gör att det är motiverat att åka med guide. Det är svårt för en förstagångsbesökare att veta hur denne ska bete sig.

Researrangören Katja verkar till vardags vara en verklig motsvarighet till någon av karaktärerna i SVT:s parodi Coacherna eftersom hon är samtalsterapeut och driver en enskild firma med verksamhetsbeskrivningen ”Vägledning, psykosyntesterapi och föreläsningar genom samtal, dans-rörelse, kost, diet, drömmar, bild-färg och form samt produktion och utgivning av litteratur, utbildnings- och kursmaterial.” Hon har hemsidorna www.brazilhealing.se och www.samtalsthlm.se. Katja arrangerar sex Brasilienresor under 2012 och lika många under 2013. Hon tar med sig max tolv personer på varje resa. Som en liten bonus får man på hennes resor samtalsterapi med henne vid två tillfällen. När man bokar en resa med Katja betalar man 2.000 i anmälningsavgift och resterande 9.500 tas med till Brasilien och betalas av någon anledning på plats där. Utöver det tillkommer givetvis flygresan.

När det gäller möjligheterna att bli frisk från ändtarmscancer svarar hon i sitt mejl att det är omöjligt att säga hur stor chans man har att bli helad, dock: ”Personer som jag personligen känner har t.ex. blivit hjälpt med äggstockscancer,pancreascancer, ändtarmscancer (min vän Maira hade ALLA dessa cancersorter och är frisk idag), hjärntumörer, bröstcancer, MS, hormonproblem,diabetes,depressioner,fri från tablettberoende (antidepp,ångestdämpande) sluta röka, ångest, tennisarmbåge, musarm och alla de olika emotionella problemen folk har fått hjälp med.” Det verkar alltså nästan inte finnas några begränsningar när det gäller vad John of God kan hela.

Under en informationskväll med Katja som jag bevistar i september får jag förutom lite cancerberättelser veta hur det gick till när hon blev guide och researrangör. Från början var hon, som alla andra researrangörer, där för sin egen hälsas skull. En dag fick hon dock uppgiften att bli guide av entiteterna, andarna som talar genom John of God. Om detta sade Katja att ”Det är klart att man har en valfrihet. Det är ingen som kommer att tvinga en till någonting. Men när, liksom, John of God och entiterna föreslår, kanske att man ska bli guide, då tackar man inte nej utan då tänker man att, okej nu är det liksom läge på något sätt.” Jag antar att det är svårt att säga nej till någon som har God i sitt namn. Särskilt de som upplevt sig bli helade på Casan och har mycket känslor investerade där torde nog ha extra svårt att säga nej. Varför John of God vill ha fler researrangörer är inte svårt att räkna ut. Katja fick uppgiften i juni 2011 och hade när hon berättade det arrangerat nio resor, vilket alltså borde innebära bortåt hundra resenärer och många fina sedelbuntar till Casans kassa.

Katja berättade under informationskvällen också om en tjej från Kanada som verkade ha någon form av nervsjukdom eftersom hon var väldigt sjuk och satt i en rullstol och skakade. Katja trodde att anledningen till att hon blev sjuk nog var att hennes konfliktfyllda familj som behövde jobba med sig själva skulle komma till John of God. Detta var en typ av förklaring till att folk blev sjuka som jag skulle stöta på fler gånger. Jag fick också veta lite om en sorts surrogatoperation där en person åkte till Casan i en annan persons ställe när denne inte kunde åka. Katja berättade hur hon varit ställföreträdare åt en man med hjärntumör och fått en andlig operation på Casan i dennes ställe.

Som sina fördelar framhöll Katja bland annat att hon hade lärt känna många där nere. Eftersom många som reste faktiskt var sjuka var det bra att veta vem man skulle kontakta om det hände något, menade hon. Dessutom höll hon sig till skillnad från vissa av sina arrangörskollegor med små grupper om tolv för att kunna ta hand om alla ordentligt. I klippet nedan berättar hon förutom om gruppstorleken hur hon sett döende vid Casan, som dock alltså inte rest med henne. Varken hon eller Casan verkar dock vilja ha såpass svårt sjuka personer där. Vi får i klippet också veta lite om de praktiska bestyren kring att åka med sjuka.

Katja hade vidare ett samarbete med resebyrån Brasilienspecialisten som uppenbarligen inte bryr sig om vilka oetiska verksamheter de förknippas med så länge det fyller flygstolarna. En representant från dem var på plats under informationskvällen och berättade lite praktiska detaljer kring biljettbokning och priser på flygbiljetter. Katja är inte heller den enda healingresearrangör de samarbetar med.

Intressant var också frågan från en person i publiken vad som skulle hända när John of God dog. Katja svarade att dels fanns det energier och andar på platsen som var oberoende av honom. Dels fanns det en del duktiga människor runtomkring honom som kanske skulle kunna ta över. Det finns alltså anledning att tro att affärsverksamheten faktiskt kan överleva John of God. Med tanke på hur många människor kring Casan som måste ha ett ekonomiskt intresse av att verksamheten fortgår så är det nog till och med mycket troligt att så kommer att ske.

Elisabeth med hemsidan www.tuvanhelhetsterapi.se verkar vara det nyaste tillskottet i den växande researrangörsfamiljen. Hon pysslar annars med sådant som kraniosakral terapi och chakrabalansering. Elisabeth verkar ha sin första resa under hösten. Eftersom jag upptäcker henne sent blir hon den enda jag aldrig tar kontakt med.

Slutligen har vi damen som man på Studieförbundet Vuxenskolans informationskväll fick veta erbjöd sig att ta med ett foto till Brasilien för det hutlösa portot 600 SEK. Hon sköter reseverksamheten genom en enskild firma. Hon har dock ej någon hemsida och hade det inte varit för introduktionsföredraget på Studieförbundet Vuxenskolan hade jag aldrig fått höra talas om henne. Under 2012 har hon fyra gruppresor. I sitt mejl skriver hon att den idealiska gruppstorleken är 10 personer, har hon fler än 12 tar hon med sig en extra guide. Angående möjligheterna för mig att bli helad från ändtarmscancer svarar hon i sitt mejl att: ”I Casan brukar man säga att det finns inget som heter “obotligt”. Vi i västvärlden har bara inte kommit underfund med hur sjukdomar uppstår och läker. “John of God” lämnar dock inga garantier av den simpla anledningen att du själv har huvudrollen i din egen healingprocess.” Det tycks alltså vara ens eget fel om det går åt skogen på Casan.

Som synes verkar den svenska healingreseverksamheten vara omfattande med lågt räknat 40 gruppresor och 500 resenärer till Casan varje år. Jag har då också ignorerat uppgifter om att arrangörerna ibland har ett trettiotal personer med sig. Utöver det finns ett mörkertal som reser utan guide eller med www.johnofgodresor.se:s alternativ att fritt boka resdatum och träffa deras fasta guide på plats. Årligen spenderas en bra bit över tio miljoner på svenska resor till John of God genom svenska researrangörer vilket dock inte verkat avspegla sig i företagens omsättningssiffror ännu. Hur stor del av kakan varje aktör får är dock inte helt klart. Det är inte alls säkert att de svenska researrangörerna tjänar jättegrova pengar på verksamheten. För det första äter flygresan upp runt 10.000 – 13.500 av de 20.000 -25.000 som healingresan kostar varje resenär. Som tidigare nämnts tar Casan betalt direkt från besökarna för de olika behandlingar som John of God ordinerar dem. Utöver det kan jag tänka mig att de kanske tar ut avgift direkt från researrangörerna för andra saker, till exempel för översättarna som bistår dem. Sedan är det möjligt att de ständigt fullbelagda hotellen i trakten också tar ut överpriser även om prisnivån på den brasilianska landsbygden rimligen borde vara låg. Mycket är oklart men det borde ändå bli en hyfsad förtjänst för den svenske guiden på en resa med 10-15 personer. För de som eventuellt tar med bortåt 30 personer blir det givetvis än mer lönsamt. Hur mycket Casan får är än svårare att säga. De flesta researrangörer menar att några tusenlappar räcker för extrautgifter och behandlingar men det är oklart hur stora donationer resenärerna förmås göra till Casan. Det avgörande är dock inte exakt hur stora pengar aktörerna gör. Det omoraliska består i att ge svårt sjuka personer en verkningslös behandling.

Man kan tycka att rikets journalistkår borde granskat denna förvånansvärt livliga reseverksamhet där man med flygets hjälp slipper ta hänsyn till patientsäkerhetslagen och det skydd för svårt sjuka patienter som den innebär. Det borde bara i den svenska verksamheten kring John of God finnas gott om intressanta berättelser om girighet, utnyttjande och besvikelser; sådant som den tredje statsmakten borde finna intressant. Någon svensk granskning av verksamheten står dock icke att finna.

Går man utanför Svea rikes gränser finns det litegrann att läsa. Är man sugen på en granskning av John of God är artikeln om honom på Skepdic, James Randis diskussion kring fakirtricken samt granskningen på Committee for skeptical enquiry bra ställen att börja på. Det är dock förvånansvärt magert med kritiska granskningar. Att hitta de som höjer John of God till skyarna är desto enklare. Bland annat har Oprah Winfrey hyllat healern, vilket kritiserats, och det var också till stor del tack vare henne som han blev internationellt känd.

Att under några veckors tid få läsa researrangörernas hemsidor och mejlat med dem hade gjort mig nyfiken på vilken typ av människor de var. Att resa till Brasilien med någon av dem var i dyraste laget, men en annan möjlighet dök upp. En av researrangörerna, damen utan hemsida som jag fick höra talas om hos Studieförbundet Vuxenskolan, hade redan i sitt första mejl till mig där hon svarade på mina frågor föreslagit att vi skulle träffas. Svårt plågad av min påhittade ändtarmscancer hade jag inte något emot att få träffa henne för att få veta mer om vad hon hade att erbjuda mig. Mitt nästa inlägg kommer att handla om våra möten.

Tidigare inlägg i denna serie:
John of God akt 1: Introduktion till healingresorna på Studieförbundet Vuxenskolan, om en informationskväll där man gjorde reklam för healingresorna till Brasilien.
John of God akt 2: Den första halvan svenska entreprenörer i healingresebranschen, en närmare titt på några av de svenska researrangörerna.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, John of God, Healing, Resor, Cancer, Skojare, Medialitet.

       

       

John of God akt 2: Den första halvan svenska entreprenörer i healingresebranschen

I detta inlägg börjar jag titta närmare på de svenska arrangörerna av resor till den brasilianske healern John of God. Du rekommenderas, för att få en bild av vad det handlar om, först läsa mitt inledande inlägg om reklamen för John of God hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Efter att ha bevistat introduktionen till John of God och healingresorna var jag sugen på att få veta mer om den svenska grenen av denna cyniska industri vars affärsidé främst verkade vara att utnyttja sjuka och desperata. De flesta av de svenska researrangörerna finns på internet och jag inledde på det sätt alla hobbygräv börjar; genom att googla, läsa lite hemsidor och klicka runt på Ratsit. Det finns dock begränsningar när det gäller hur mycket information man kan få fram på det viset. Jag har därför också mejlat researrangörerna, uttryckt intresse för att resa till John of God med dem och ställt lite frågor kring extrakostnader, storlek på grupperna samt möjligheterna att bli botad från ändtarmscancer. Ingen av de som svarade visade några tecken på att se ett problem i att utnyttja desperationen hos någon med cancer och sälja en resa till denne. Tvärtom berättade flera om resenärer som blivit fria från cancer på Casan även om ingen lämnade några garantier för ett omedelbart helande. I Sverige hade det varit ett brott mot patientsäkerhetslagen, som kvacksalverilagen numera uppgått i, att behandla cancersjuka med alternativa metoder. Tack vare att man istället arrangerar en resa till en plats utanför Sverige kommer man dock uppenbarligen undan.

Jag har hittat ett tiotal olika svenska personer som är researrangörer och saluför gruppresor till John of God. De brukar var och en ha mellan 4 till 6 resor per år och priset ligger oftast runt 20.000 – 25.000 SEK för en tvåveckorsvistelse. Standard är att researrangören själv följer med till Brasilien som guide. Antalet resenärer på varje resa verkar vara 10 – 15 stycken med reservation för att det kan vara något fler. När jag mejlade och frågade hur många som var med på varje resa uttryckte jag nämligen oro för att man skulle försvinna i mängden och inte få den hjälp man behövde. De hade alltså anledning att ange en lägre siffra för att lugna mig. Jag har också fått vissa uppgifter om att vissa av arrangörerna har ett trettiotal resenärer på sina resor. Bland annat visade det sig att den guide jag senare skulle komma att träffa hade det på en resa, och under en informationskväll som en annan arrangörer anordnade framhöll denne att hon hade ett tak på ungefär tolv resenärer till skillnad från vissa av de andra som kunde ha ett trettiotal. Jag kommer dock att ignorera dessa högre siffror och räkna lågt när jag senare försöker sammanställa alla uppgifter.

Researrangörerna har det gemensamt att de alla är mer eller mindre nedsjunkna i det alternativmedicinska träsket. De sysslar annars med sådant som energimedicin, ayurveda, holistisk friskvård, numerologi och feng shui. Ingen ägnar sig enbart åt healingresorna. Det får vara osagt i vilken utsträckning arrangörerna själva är bedragna respektive bedragare. Jag kan tänka mig att de flesta, till skillnad från John of God själv, ändå tror på det de håller på med. Man kan dock inte vara befriad från kritik bara för att man är lättledd. Researrangörerna verkar också så gott som alltid först åka dit som patienter själva innan de blir guider och researrangörer. Jag har bestämt mig för att inte publicera deras efternamn eftersom jag vill underlätta för dem att byta till ett jobb där de inte lever på att utnyttja desperata och sjuka. Potentiella arbetsgivare brukar nämligen som bekant googla de som söker anställning.

Verksamheten bedrivs antingen genom ett aktiebolag eller en enskild firma. I något fall saknas relevant företagsengagemang men eventuellt skulle företaget kunna stå på någon annan person. Dock är aktiebolagen alla relativt färska och det finns inte så många kompletta bokslut tillgängliga. Att kolla hur mycket en enskild firma omsatt är tyvärr besvärligare än att klicka runt på Ratsit vilket är taket för min medborgarjournalistiska grävförmåga. Av lite olika anledningar finns alltså inte så mycket omsättningssiffror som man skulle velat ha. Dock, eftersom verksamheten verkar vara expanderande kommer det nog att finnas mer siffror i framtiden för den nyfikne.

Anita, som verkar vara den mest erfarne guiden, har SEM, Svenska Energimedicinska AB som bildades så sent som 2011 och några bokslut finns därför inte tillgängliga. Hon har dock ägnat sig åt verksamheten en längre tid och är faktiskt i startgroparna för att starta ett integrativt center i Sverige med den helande energin från Casan som grund. Hon har också startat en insamlingsstiftelse som ska bekosta healingresor för familjer med minderåriga barn. Självklart måste de då åka i hennes regi och hela resekostnaden betalas inte av stiftelsen. Hennes hemsidor är www.casafriendssweden.se, www.secha.se och www.starita.se. Anita har under senare delen av 2012 fyra gruppresor som alla är fullbokade. Under 2013 har hon hitintills sex gruppresor i kalendern. När jag mejlar henne mina frågor får jag veta att hennes resenärer brukar ha med sig så mycket som 5000 till 15000 SEK för extrautgifter. Angående mina möjligheter att bli fri från cancer i Brasilien skriver hon att: ”Det handlar mycket om tillit och jag känner många med cancer som blivit botade med mestadels arbete i current/meditationsrummen.” På hennes hemsida kan man även läsa berättelser från cancersjuka som rest till Casan och påstås ha blivit friska på grund av behandlingen där.

Jag har inte fått någon synlig operation och inte heller många osynliga här på Casan. Entiteterna berättade genom João att min cancer kom sig av en andlig hemsökelse. När jag väl hade förstått det, satt jag i meditationsrummen på Casan så ofta som möjligt och arbetade på att bara ge tillbaka, ge tillbaka, ge tillbaka. När jag till slut, med hjälp av alla entiteter, örtmedicin och välsignat vatten fick rent i mitt energifält kunde min kropp börja läka och jag blev av med min cancer.

(WebCite)

Precis som Bomanson påpekade under föredraget hos Studieförbundet Vuxenskolan fanns det dock de som inte blev friska från cancern. På Anitas hemsida berättas också en sådan historia, där personen inte blir frisk men finner någon sorts lugn. Mannen som berättar om sin sjuka hustru besöker om och om igen Casan tillsammans med henne och vill inte veta något annat än att behandlingen varit av godo, inte ens efter att hon avlidit. Berättelsen är också ett exempel på hur alternativa terapier kan få patienten att skjuta upp användandet av verkningsfulla behandlingar.

– Min hustru Lya blev i januari 2004 diagnostiserad med skelettcancer och läkarna upptäckte då också en elva centimeter lång cancertumör i hennes vänstra bröst. Den form av cancer hon hade fått var av den mer aggressiva sorten och hade spridit sig i hela hennes skelett. Hon ville inte ta cellgifter eller strålbehandling utan inriktade sig helt på olika alternativa behandlingar.
Efter diagnosen fick vi med jämna mellanrum information om Casan i Brasilien på de mest oväntade sätt men var väldigt tveksamma till att resa dit.
Var det rätt att göra den långa resan och vara så långt ifrån våra barn och vårt första barnbarn under det som mycket väl kunde vara den sista tiden av Lyas liv?
När vi för tredje gången snubblade över information om Casa de Dom Inácio enades vi om att ge det en chans. I mars 2005 reste vi till Abadiânia för en vistelse som visade sig bli fyra månader lång. Lya var då i så dålig kondition att hon var rullstolsbunden och hade konstant mycket svåra smärtor. Första gången hon passerade Medium João inkorporerad sa han:
– Ta tre kristallbehandlingar och kom sedan tillbaka. Jag bokade in dem direkt efter varandra och på eftermiddagen passerade hon Entiteten igen och blev då ordinerad operation och örtmedicin.

[…]

Ytterligare tre veckor senare behövde hon inte längre använda rullstolen annat än för längre sträckor och endast i undantagsfall ta sin smärtmedicin. Innan jag reste kunde hon till och med, med hjälp av oss andra, ta sig till det helande vattenfallet.

[…]

Vi återvände hem efter fyra månader och vår glädje kände inga gränser. Lya var på bättringsvägen och vid en kontroll hos sin läkare fick hon beskedet att cancern såg ut att vara helt inaktiv och att svulsten i hennes bröst börjat krympa. Några månader senare reste Lya tillbaka som guide för en grupp kvinnor däribland vår dotter, dotterdotter och sonhustru. De hade en mycket intressant och givande vistelse och Lya fick tillfälle att visa sin tacksamhet och samtidigt ta fler behandlingar.

[…]

Efter någon vecka blev cancern väldigt aggressiv igen och spred sig nu till hennes bukhinna. Cancern och den vätska som bildades tryckte på alla hennes inre organ så hon knappt kunde varken äta eller dricka. Vi hade redan en resa till Abadiânia inplanerad och i början av april 2006 var vi där igen. När Lya då passerade Medium João inkorporerad sade han:
– Kom tillbaka om fyrtio dagar.
Vi hyrde ett litet hus i Abadiânia och jag gjorde vad jag kunde för att Lya skulle få lindring med hjälp av några volontärer från Casan. Efter tre veckor fick vi budskap från Entiteterna att vi måste åka hem och att Lya skulle vända sig till sin läkare i Australien för att ta emot den vård hon kunde erbjudas där.

[…]

Jag hade knutit ett band runt både Lyas och min handled för att hon lätt skulle kunna väcka mig om hon behövde något på natten. Strax efter klockan sex, på morgonen den 16:e maj, vaknande jag av att någon drog i bandet.
Jag tittade upp på Lya, vi såg in i varandras ögon, och så dog hon.

[…]

Jag ville tacka Medium João och entiteterna för att ha skapat den här platsen, att vi fick ytterligare nästan ett och ett halvt år av högkvalitativt liv tillsammans trots att Lyas svåra sjukdom hade gått så långt.

Vi reste en hel del och kunde i stort sett göra det vi önskade tillsammans den sista tiden. Jag är också oändligt tacksam att Lya fick vara smärtfri och slapp de tunga smärtlindrande preparaten så att vi in i det sista kunde prata med varandra och att hon fick hjälp att gå vidare så lätt.

(WebCite)

De tre damerna bakom hemsidan www.weforyou.se och hälsoreseföretaget IBIDEM AB hade 2010, det första år som bokslut finns tillgängligt, en omsättning på 418.000 vilket väl får anses vara mycket blygsamt. 2011 hade omsättningen stigit till 1.138.000 även om de då gjorde en förlust på 300.000. Samma damer hade dock även ett annat företag, FRIENDS OF THE CASA AB, vars konkurs avslutades vid årsskiftet. De har sju gruppresor detta år och likaså nästa, vilket är lite mer än de senaste två åren då de haft fyra respektive fem gruppresor. De har ett tak på 14 nya resenärer per gruppresa, utöver det kan de ha ett antal som besökt Casan tidigare och kan rutinerna där. De arrangerar inte bara alternativa hälsoresor till John of God utan även till Slovenien. Utanför reseverksamheten sysslar de med sådant som healing och ayurveda. I deras svar till mig angående möjligheterna att bli frisk från cancer på Casan skriver de att: ”Jag kan inte tyvärr säga hur stor din chans att bli frisk i Abadiania. Jag vet bara att jag blev frisk där och många andra som reser dit. Vår guide Birgitta blev också av sitt bröst cancer.”

Mannen bakom hemsidan www.johnofgodresor.se är mångsysslare och engagerad i ett flertal olika företag, bland annat ett vars verksamhet förutom bland annat hypnos också innefattar hälsa och resor. Företaget hade 2009 en omsättning på 771.000, men både föregående och påföljande år var omsättningen betydligt lägre. 2011 steg den igen till 665.000 SEK. Mannen har fem gruppresor under andra halvan av 2012 men hos honom verkar det även finnas ett alternativ att fritt boka resedatum då han har svensk personal på plats året om. När jag i mitt mejl frågar om möjligheterna att bli frisk från ändtarmscancer får jag svaret: ”Din fråga ang att bli frisk är väldigt svår för mig att svara på, jag har varit i Brasilien i 8 mån totalt och jag har sett fantastiska saker hända. Vissa blir friska direkt andra med tiden. Men jag har inte sett någon åka dit utan någon förbättring.” De som avlidit då, var det också till det bättre? Eller blev de friskare först, innan de blev sämre igen och slutligen dog?

Maria bakom hemsidorna www.johnofgod.pl och www.johnofgodhealingresor.se har bara ett aktiebolag med blygsam omsättning och helt annan verksamhet än resor. Hon har fyra resor inplanerade i år och hennes grupper består av 8 till 10 personer. Annars sysslar hon med sådant som numerologi och reikihealing. Även Maria vänder sig uppenbarligen bland annat till svårt sjuka då hennes ena förstasida inleds med orden ”Han är utan tvekan den mest begåvade och kraftfulla andliga medium i vår tid. Sedan femtio år tillbaka har han botat over åtta miljoner människor från cancer, AIDS, MS, diabetes, hjärtproblem, epilepsi, Parkinson, depression, utbrändhet mm.” (WebCite) Angående chanserna att bli helad från ändtarmscancer skriver hon i sitt mejl till mig optimistiskt att ”Jag kan inte säga det men jag vet att många personer jag har träffat har fått bot, så chansen är stor kan jag säga.”

Läser man de berättelser från besökare som hon publicerar på en av sina hemsidor får man dock veta att det inte bara är svårt sjuka som besöker Casan.

Jag väntade att göra min andra operation. Jag såg många svårt sjuka runt omkring mig. Säkert cancer, MS och andra allvarliga sjukdomar. Då jag sluter mina ögon och försöker koncentrera mig på meditation är det de bilder jag får med mig. Vilken lidande tänker jag, stakars människor, flera av dem är döende och mitt i detta sitter jag med mitt som inte är lika allvarligt. Har jag rätt att ta plats här?

(WebCite)

Det är också mitt intryck efter föredrag och hemsidesläsande, att det även verkar vara ett betydande klientel med lindrigare åkommor som besöker John of God. Man ska alltså inte tro att det bara är svårt sjuka som besöker Casan, men eftersom det är mest upprörande är det ändå vad lejonparten av mina inlägg avhandlar.

Maria erbjuder precis som många av de andra researrangörerna distanshealingtjänsten som går ut på att man visar ett foto på personen ifråga för John of God och får örtpreparat utskrivna till denne. Det verkar dock i vissa fall vara frågan om att i alla fall kunna pressa lite pengar ur dem man misslyckats med att förmå återvända till Casan. ”Om du behöver komma tillbaka men inte kan är det bra för dig att fortsätta med örter. Sänd ditt foto med någon som reser till Casa så att du får mer medicin utskriven.” (WebCite) Denna tjänst tar Maria själv 600 kronor för.

I nästa inlägg kommer vi att titta på resten av researrangörerna. Vi kommer bland annat att få veta hur det kan gå till när man blir researrangör och guide samt varför det är motiverat att resa med guide istället för att helt enkelt resa på egen hand.

Tidigare inlägg i denna serie: John of God akt 1: Introduktion till healingresorna på Studieförbundet Vuxenskolan, om en informationskväll där man gjorde reklam för healingresorna till Brasilien.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Livsåskådning, John of God, Healing, Resor, Cancer, Skojare, Medialitet.

       

       

Back on Track är inte på banan

Ödet har gjort att jag kommit i kontakt med företaget Back on Tracks produkter. De tillverkar stöd, skydd och täcken av olika slag, för människa, häst och hund. Hade det rört sig om vanliga handledsskydd, armbågsskydd eller hästtäcken så hade de varit ganska ointressanta. Back on Tracks produkter påstås dock vara något utöver det vanliga och ska hjälpa mot inflammationer och skador på andra sätt än de traditionella motsvarigheterna. Om materialet skriver de på sin hemsida att: ”Textilien är en synergi mellan gammal kinesisk erfarenhet och modern vetenskaplig textilteknologi.” (Webcite) Gammal kinesisk erfarenhet är ju en sådan där diffus fras som får varningsklockorna att ringa och vi får aldrig veta vilka erfarenheterna är. Den moderna vetenskapliga textilteknologin verkar vara keramiska partiklar i tyget som reflekterar värmestrålning. Modern vetenskaplig textilteknologi i all ära, men lite moderna vetenskapliga studier på produkterna skulle inte heller vara så dumt om de nu påstås vara något annat än det konkurrenterna säljer. Studierna lyser dock med sin frånvaro. Däremot finns det på hemsidan bilder av glada människor som varmt rekommenderar produkterna och berättar om hur de blivit hjälpta av dem. Leenden och glada tillrop istället för knastertorra studier brukar ju också vara rätt vanligt när det gäller den här typen av produkter.

Man kan ofta störas av den rika tillgången på bluffprodukter för oss människor. Det tycks dock ofta vara än värre för våra fyrfota vänner, och då särskilt för hästar. För dem tycks marknaden svämma över av pseudovetenskapliga produkter som dessutom kostar skjortan.

Hur som helst, den föreslagna mekanismen som ska göra att Back on Tracks skydd och täcken påskyndar läkning är enligt företaget följande:

Egenskapen hos de keramiska partiklarna är att när de blivit uppvärmda av kroppsvärmen utstrålar keramiken en värme som träffar kroppen. Värmen som på detta sätt återreflekteras är en långvågig värmestrålning vilken är detsamma som långvågig infraröd strålning.

[…]

Den våglängd som de keramiska partiklarna emitterar absorberas i cellerna och en signal går till hjärnan om att värmeenergin ökar och hjärnan öppnar då blodkärlen. Absorptionen sker inte bara på huden utan även en bit ner i vävnaderna, vilket gör att blodkärlen vidgas inte bara ytligt utan även i muskler och kring leder. Den ökade blodcirkulationen i vävnaderna luckrar upp muskelspänningar och stärker kroppens egna förmåga till att häva inflammationer och läka skador.

(Webcite)

På ett hästforum är denna tråds inledande inlägg läsvärt. Det är skrivet av en person som utger sig för att vara ”produktutvecklare inom textila/hybrida material med inriktning reflektion/energibesparing/värme/kyla” och i inlägget pekas på hur Back on Tracks påståenden om de keramiska trådarna är felaktiga och vilseledande. Keramik är dels inget högreflekterande material och även om det skulle vara det så är trådar alls inte reflekterande på samma sätt som en plan yta. Produkterna kan dock ha egenskaper som gör att de är värmebevarande. Längre fram i forumtråden kliver Back On Tracks VD in, dock utan att ens kommentera invändningarna vilket väl innebär att de är välgrundade. Istället väljer VD:n att fokusera på sådant som felstavade namn.

På Vetenskap och Folkbildnings forum finns också en tråd om företagets produkter. En användare på forumet har mailat företaget och frågat efter genomförda studier på produkterna. Hon fick svaret att en studie gjorts men att den på grund av mystiska omständigheter inte kunde publiceras. Gissningsvis var den undermålig.

Jag mailade lite med en herre på företaget och fick en gullig liten studie som omfattade tio hästar mailad till mig. Naturligtvis hade utförarna varit skeptiska innan men blivit förvånade över att produkten fungerat så bra. Sen hände det visst något som gjorde att studien inte kunde publiceras. Stackarna som sedan skulle sälja produkten hade inte resurser till att försöka upprepa studien så de satsade på marknadsföring istället. I vilken de inte anses kunna använda studien. Man styrker bevisföringen med auktoritetsargument och misstänksamhet emot mig. Klart BoT fungerar!

(Källa: Användaren pax på VoF:s forum)

Produkternas teoretiska grund tycks vara minst sagt skakig. Det avgörande påståendet, att dessa produkter har egenskaper som underlättar läkning och motverkar inflammationer på andra sätt än vanliga motsvarigheter, är något som inte är belagt. Någon vettig vetenskaplig studie av produkterna har ju inte gjorts trots att det borde vara enkelt att sätta upp en studie där en kontrollgrupp får helt vanliga stödprodukter eller täcken utan de undergörande keramiska partiklarna. Det tycks dock istället som att Back on Track kallt räknar med att folk är tillräckligt lättledda för att ta dem på orden att det fungerar och betala mer än för motsvarande stöd som saknar den gamla kinesiska erfarenheten och den moderna vetenskapliga textilteknologin. Det gör dock företaget tyvärr helt rätt i, de omsätter årligen hela 30 miljoner SEK.

Liknande inlägg på denna blogg: Magnetisörens nittioåttonde vinter, om magneternas påstått välgörande egenskaper.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Vetenskap, Skojare, Back on Track, <Alternativmedicin, Konsumentfrågor, Pseudovetenskap, Skepticism.

       

       

Energibolaget i Sverige och jag

En gång för längesedan gjorde jag för första och sista gången misstaget att acceptera ett erbjudande från en telefonförsäljare. Jag hade länge tyckt att elräkningarna var ganska höga och när en försäljare från Energibolaget i Sverige ringde och erbjöd mig billigare el så nappade jag på det. Det skulle jag aldrig ha gjort, mina elkostnader blev med tiden istället dyrare än vad de varit tidigare och när jag väl slagit mig fri från Energibolaget i Sveriges bojor fick jag en sista negativ faktura. Företaget hade debiterat mig för alldeles för många elektroner men de överflödiga pengarna jag betalat dem såg jag aldrig och orkade ärligt talat inte bry mig.

I maj i år ringde återigen en av företagets telefonförsäljare och väckte mig ur min skönhetssömn. Jag har som princip att alltid vara trevlig mot den stackare som sitter på andra sidan luren och var så även denna gång. Efter avslutat samtal och avböjt erbjudande om att ånyo bli kund hos skojarföretaget släppte jag dock lös den vredgade rättshaveristen i mig. Som en gruvlig hämnd för att de väckt mig skrev jag ett par dåliga omdömen på olika konsumentsiter och anmälde företaget till DM-nämnden då jag sedan en tid tillbaka är med i NIX-registret och de trots detta ringt upp mig.

Jag hade faktiskt hunnit glömma bort min anmälan då resultatet av den trillade ned i min mailbox häromdagen. Det slutade faktiskt för en gångs skull med den lilla människans seger över de skrupelfria storföretagen. Energibolaget i Sverige menade att det rörde sig om ett etablerat kundförhållande vilket innebär att man inte behöver ta hänsyn till NIX-registret. DM-nämnden svarade att ett etablerat kundförhållande kan gälla i max ett år vilket passerats, i detta fall förvisso bara med två veckor. De bröt alltså mot god sed vid direktmarknadsföring. Allt det resulterade i var ett mail till mig där det stod att jag hade rätt och de hade fel samt att DM-nämden gjorde ett uttalande. Det kan tyckas väldigt futtigt, men man ska aldrig underskatta det lilla samt de gyllene orden ”Du hade rätt”.

Att underlåta att kolla mot NIX-registret är kanske ingen allvarlig förseelse men det är en god markör på att det rör sig om ett oseriöst företag om det upprepas och Energibolaget i Sverige har enligt DM-nämnden ett flertal gånger låtit bli att kolla mot NIX. Att det rör sig om ett skojarföretag är det även mycket annat som skvallrar om, man kan till exempel kika på de många dåliga omdömena på rejta och reco. Som alla skojarföretag har Energibolaget i Sverige andra företagsnamn som de tar till när det ursprungliga namnet blivit alltför nedsmutsat av företagets metoder. De går bland annat under namnen Min El samt Ingetextra. Kikar man på rejta och reco har de namnen mycket riktigt ännu inte hunnit bli lika solkiga som originalnamnet.

Den som vill se några exempel på företagets aggressiva säljmetoder kan klicka på länkarna under ”Media” nedan. Det rör sig bland annat om att förfalska namnunderskrifter, att försöka ge sken av samarbete med redan etablerade aktörer, miljöaktivister eller myndigheter, att lura kunder att de bara ska vara med i en undersökning, få information eller rabatt hos deras nuvarande elbolag för att sedan ändå överföra dem till deras bolag, att använda nyligen genomfört elmätarbyte som ett argument för att man även ska byta elleverantör samt att ge sken av att de är billigare när de i själva verket är mycket dyrare än de flesta andra elbolag (vilket även en snabbkoll på Elskling ger vid handen).

Det är samma förfarande varje gång. I den stund de bedrägliga metoderna når media går företagens VD Peter Wärme ut, skyller på de säljföretag de anlitat, beklagar att det gått till på detta viset och försäkrar att det ska bli bättring. Karln måtte dock ha minne som en guldfisk ty det är samma visa gång på gång, år efter år. Om det inte var för att jag alltid trodde gott om människor skulle jag säga att de satt det hela i system och är fullt medvetna om de fula säljmetoderna. Frågan är dock vem han skyller de smyghöjda priserna och de orimliga uppsägningsvillkoren på, de kan han ju faktiskt knappast lasta säljarna för.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Personligt, Energibolaget i Sverige, Min El, Ingetextra, Telemarketing, Skojare, Konsumentfrågor.

Bloggat: Små meningar – Energibolaget i Sverige AB, Viktigt och oviktigt – Energibolaget telefonförsäljning, Elprisbloggen – Varning för Energibolaget, Elprisbloggen – Min El nytt skojarföretag i elbranschen, Terrorluren – Energibolaget i Sverige AB spelar på mitt miljösamvete, Terrorluren – Energibolaget kämpar på, Stefan Janson – Oseriösa säljare, liaj, nad! – Bli inte lurad av Min El ebs AB, Carls Konsumentblogg – Energibolaget med märkliga försäljningsmetoder.

Media: SR, BT1, BT2, BT3, DT, FB, MND1, MND2, HD, GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, GP6, GP7, GP8, GP9, DN, EK, RR, Expressen1, Expressen2.