Mikropartivalkollen 2014: Vetenskapliga Partiet

Höstens riksdagsval rycker allt närmare. Valtemperaturen är redan hög och media ger oss så gott som dagligen de färskaste opinionssiffrorna och analyser av partiernas senaste utspel. När det gäller bevakningen av de etablerade partierna finns inget att klaga på. Man måste dock fråga sig varför ingen håller koll på vad som händer i partisystemets undervegetation bland de småpartier som inte har skuggan av en chans att nå riksdagen. Jag kan ana varför men jag har ändå för avsikt att försöka fylla tomrummet genom att innan valet gå igenom ett antal av de obskyra partibildningar som står att finna för den som är redo att plocka fram förstoringsglaset och böja sig ned för att titta efter. Vi får se hur många mikropartier jag hinner och mäktar med.

Först ut blir Vetenskapliga Partiet. Att ha ett parti byggt på vetenskaplig grund är kanske ingen dum idé. Frågan är dock vilken vetenskap partiet vilar på egentligen. Partisymbolen är en hjärna, kanske är det partiledaren Martin Gustavssons egen. Den är i så fall till brädden fylld med bisarra konspirationsteorier av alla de slag ty på partiets hemsida torgför Gustavsson sådana i en aldrig sinande ström.

Han tror bland annat på så kallade chemtrails, det vill säga att flygplan i hemlighet besprutar oss med skadliga kemikalier. Partiledare Gustavsson menar också att judar låg bakom 11:e septemberattackerna och han hyllar den ökände amerikanske antisemiten David Duke. Vidare har Gustavsson nominerat Vladimir Putin till Nobels fredspris. (WebCite på de olika vansinnigheterna så att de bevaras till eftervärlden i den händelse något skulle plockas bort: 1, 2, 3, 4)

Vetenskapliga Partiet tycks vara ett enmansprojekt med ett par kortare episoder som undantag. Partiledaren och grundaren Martin Gustavsson har tidigare varit aktiv i Miljöpartiet och det mer obskyra Gröna Partiet, ett parti med radikala utbrytare från Miljöpartiet. Han kände sig dock tvingad att lämna båda partierna på grund av partikamraternas otillräcklighet. Angående Gröna Partiet menar Gustavsson att ”partiet blockeras av mindre mentalt bemedlade individer, kanske infiltratörer med uppgifta att just sabotera” (WebCite)

De två partiernas misstag kommer dock inte att upprepas i Vetenskapliga Partiet. Gustavsson skriver om hur man i hans parti ska gå tillväga för att undgå de andra partiernas olycka:

Partiet använder deliberativ demokrati och konsensus i största möjliga utsträckning för att fatta beslut. När detta inte lyckas, ex. pga. brist på motivation hos enskiljda medlemmar att vara vetenskapliga, avgör slutgiltigt partiledaren vad som är rätt väg att gå.

Partiledarens uppgift är alltså att hålla skutan på rätt köl och behålla partiets fokus och inriktning som är framtidens generationers väl. Politiker i andra partier kan alltså inte infiltrera partiet och med snabba majoritetsbeslut göra om det till något det inte alls ämnade vara såsom skett med de flesta demokratiska partier som först haft väldigt goda intentioner.

Samtidigt kan inte en eller ett fåtal okunniga individer genom konsensus blockera en logisk förändring som baserar sig på vetenskapliga fakta.

Denna ordning baserar sig på erfarenhet av andra partiers tillkortakommanden på området. Den som inte gillar denna goda men hårda styrning av partiet uppmanas att skapa ett nytt ledarskap och starta ett nytt parti som valsamverkar med Vetenskapliga partiet i valet.

(Webcite)

Partiledare Gustavsson har enligt egen utsago vid flera tillfällen varit tvungen att använda sig av den goda men hårda styrningen och slängt ut partimedlemmar för att därmed hålla skutan på rätt köl. Han skriver: ”Flera medlemmar har redan uteslutits pga. ovilja att ändra uppfatttning när de blivit överbevisade, pga. negativt beteende som tar vår kraft, pga. religiösa fantasier eller pga. passivitet.” (WebCite)

Ett sådant exempel var Andreas som ett tag var andra- och sistanamn på partiets riksdagslista. Denne fick dock i en kommentar till ett blogginlägg finna sig utesluten och ordinerad meditation för att bli positiv och konstruktiv.

Återstår att se hur det går för Vetenskapliga Partiet i höst. EU-valet gick hur som helst inget vidare. Möjligen fick de en röst i Tollarp men den som röstade lyckades i så fall tyvärr inte få partinamnet rätt när denne skrev ned det på en blank valsedel. Den optimistiske partiledaren ansåg dock ändå att valresultatet var en framgång för Vetenskapliga partiet då fyra av de partier som gick framåt; Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ, hade en hel del gemensamt med Vetenskapliga Partiet. Om Sverigedemokraternas framgångar skrev Gustavsson till exempel:

Sverigedemokraterna gick framåt rejält. Från 3,3% till 9,7%. Det verkar som om människorna i Sverige indirekt stödjer en populationsnedväxt i EU och att vi behåller vetenskapliga lagar och kultur intakt, för att inte tala om att det kommer trygga barnen. Vetenskapliga partiet anser att det är väldigt bra. Med en sådan intelligent kultur kan vi dessutom balansera folkmängden på en nivå som är hållbar för framtidens generationer i EU och öka intelligensen i samhället på lång sikt. Sverigedemokraterna vill göra Sverige självständigt och återföra en välfärdspolitik värd namnet och de vill ha en ny folkomröstning om EU-medlemskapet. Sverigedemokraterna har dessutom röstat för fred i Sveriges riksdag. Att Sverigedemokraterna stärks ser jag som något alldeles utmärkt.

(Webcite)

Med en sådan obändig förmåga att se framgång i andras valresultat kommer nog även riksdagsvalet att bli en succé för Vetenskapliga Partiet oavsett antal röster.

Vetenskapliga Partiet

Liknande inlägg på denna blogg:
I början av året skrev jag om Atlantispartiet, ett lokalt Östersundsparti bestående av två avhoppare från Sverigedemokraterna.
I ett annat inlägg skrev jag om Medborgarpartiet, ett högerextremt, katolskt enmansparti som hade sin glansperiod under tidigt 90-tal.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Val 2014, Vetenskapliga Partiet, Småpartier, Konspirationsteorier, Antisemitism, Chemtrails.

       

       

Europaparlamentsvalet 2014 och jag

Jag har velat fram och tillbaka huruvida jag ska stoppa Socialdemokraternas eller Miljöpartiets valsedel i kuvertet den 25:e maj.

Europarlamentsvalet har blivit allt viktigare och särskilt viktigt är det när det gäller miljöfrågorna eftersom de ofta är gränsöverskridande till sin natur. Man har möjlighet att på EU-nivå lösa de miljörelaterade problem som nationerna var och en för sig har svårare att lösa.

Vid förra europaparlamentsvalet kunde jag ju rösta på Socialdemokraterna men ändå döva miljösamvetet genom att kryssa finfina Åsa Westlund. Detta val är detta tyvärr omöjligt eftersom hon inte ställer upp för omval. Förvisso finns det andra miljömedvetna sossar man skulle kunna kryssa, till exempel förstanamnet Marita Ulvskog. Det går dock inte att komma ifrån att en röst på Miljöpartiet ändå med all sannolikhet kommer att vara en röst på en mer radikal miljöpolitik och det får därför bli deras valsedel som slinker ned i kuvertet bakom skärmen på söndag.

Men så var det ju det här med Miljöpartiets kandidater. Förstanamnet Isabella Lövin känns självklart hur bra som helst, hennes omtalade arbete för reformer av EU:s fiskepolitik har tydligen varit fantastiskt. Det är längre ned i listan det inte känns bra. Miljöpartiet ligger bra till i opinionsmätningarna och det verkar som om de faktiskt kommer att erhålla tre mandat. Det innebär, såvida personkryssen inte förändrar något, att ett av dessa mandat kommer att gå till tredjenamnet Bodil Ceballos. Hon är den typ av miljöpartist som verkligen förtar glädjen i att rösta på partiet. Ceballos tillhör nämligen den vetenskapsfientliga fraktionen i Miljöpartiet och har i riksdagen bland annat bidragit med en motion om att skapa lågstrålande zoner för att skydda ”elöverkänsliga” samt en motion om att införa undantag för waldorfskolorna från de nationella proven som ju waldorfskolorna inte brukar prestera något vidare på. Visst känns det surt att vara med att rösta in den typen av förhållningssätt till världen men man får väl försöka ”tage det gode med det onde” som regissören Lars von Trier brukade säga i slutet av serien Riget.

Bland de olika miljöproblemen tornar givetvis klimatförändringarna upp sig som allra viktigast, faktiskt som vår tids ödesfråga. Att jag tillmäter klimatfrågan tyngd får också styra mitt val av personkryss. Även om jag som sagt gillar förstanamnet Lövin så blir det att kryssa ett namn längre ned i listan, nämligen klimatveteranen Karin Svensson Smith. Jag kan ju i alla fall fantisera om att hon kryssas förbi Ceballos.

Liknande inlägg på denna blogg:
Så resonerade jag inför valet 2010.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, EU, Val 2014, Pseudovetenskap, Global Uppvärmning.

       

       

Fallande odds på småpartierna i Europaparlamentsvalet

För ett par veckor sedan skrev jag om hur jag börjat spela bort mina pengar på valresultat.

Att jag länge gått och anat att Feministiskt Initiativ skulle kunna överraska i Europaparlamentsvalet och plocka ett mandat var ju anledningen till att jag ens började kolla upp odds på olika valutfall. När jag väl började kika hade tyvärr möjligheten att spela på det feministiska alternativet i maj månads val stängts och det blev att satsa pengarna på andra valresultat som fortfarande var spelbara. Nu är tydligen Feministiskt Initiativ återigen spelbara i EU-valet hos Unibet. Dock ger de efter den senaste tidens mediala uppmärksamhet och framgångar i opinionsmätningarna ett betydligt lägre odds än tidigare. Från att tydligen ha legat på 25 gånger pengarna för några veckor sedan ger de numera blott 4.75 vilket jag inte kommer att spela på. Jag hoppas verkligen att det går åt helvete för Feministiskt Initiativ i EU-valet så att jag slipper gå och gräma mig över att jag inte kom mig för att spela när spelet var öppet med ett riktigt bra odds. Anmärkningsvärt är dock att Unibet har oförändrat odds på att Feministiskt Initiativ får mer än en procent av rösterna i höstens riksdagsval (1.90). Månne något för den som vill ”go all in” och nästintill dubbla sina ekonomiska tillgångar till hösten.

Ett av de spel på EU-valet jag lade istället för Feministiskt Initiativ var ju att Piratpartiet skulle behålla minst ett av sina mandat, detta mer för att oddset var bra snarare än att jag verkligen trodde på det. Nu börjar det dock visa sig att Piratpartiets läge kanske inte är så hopplöst som det först verkat. Igår när jag kollade så hade Unibet mycket riktigt också sänkt oddset rejält till blott dubbla pengarna tillbaka. För två veckor sedan, när jag spelade, gav det faktiskt hela åtta gånger pengarna. Idag tycks spelet, antagligen på grund av den rådande osäkerheten, vara helt stängt hos Unibet.

Även Junilistan har fallit i odds. Att de tar minst ett mandat i Europaparlamentet ger just nu 17 gånger pengarna hos Unibet. Detta tror jag dock knappast de gör och jag skulle faktiskt inte spela om oddset så vore det dubbla.

Vill man ha lite rejäla odds så finns det för övrigt några skrällar man kan satsa på när det gäller regeringsbildningen i höst. Om regeringen efter valet består av de fyra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna så ger det 80 gånger pengarna hos Unibet. Det lär dock inte hända att Sverigedemokraterna blir insläppta i regeringen och oddset är definitivt för lågt satt. En ohelig allians mellan Socialdemokraterna och Moderaterna ger 150 gånger pengarna vilket faktiskt känns mer troligt.

Ej heller för detta inlägg har någon ersättning utgått, bloggen står alltjämt fri från allt krämarinflytande.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Val 2014, Piratpartiet, Feministiskt Initiativ, EU, Vadslagning, Regeringen.

       

       

Vad på val

Jag har registrerat mig på spelbolaget Unibets sida enkom för att kunna spela på politik, även om det förvisso kan hända att jag också satsar en liten slant på vinnaren av fotbolls-VM i sommar.

Mitt första spel fick bli på krisande Centerpartiet. Att de inte lyckas ta något mandat i Europaparlamentsvalet i maj ger 3.20 tillbaka vilket känns helt okej och det fick bli en hundring på det. I Europaparlamentsvalet finns ju faktiskt inga stödröstande moderater som kan rädda partiet.

Nästa hundring fick bli på att Piratpartiet trots allt lyckas behålla minst ett av sina mandat i EU:s parlament. Jag tror egentligen inte på partiet men åtta gånger pengarna är frestande högt. Piratpartiet är ju trots allt etablerat i Europaparlamentet och det kan alltid hända något som gör att det ser ljusare ut för dem än det gör just nu. Felpassningar såsom morgonens lite märkliga utspel från Miljöpartiet om hur näthat ska motarbetas skulle kunna vara sådant som får upp Piratpartiet på banan inför Europaparlamentsvalet.

Anledningen till att jag från första början ens kollade upp vad som var spelbart inom svensk politik var dock att jag en längre tid gått och tjatat om att tiden nog var inne för Feministiskt Initiativ och ville ta reda på om det fanns pengar att tjäna på min föraning. Först och främst tänkte jag på Europaparlamentsvalet som ju är ett val där väljarna tenderar att vara lite mer lekfulla i sitt partival och kanske lite överraskande skulle kunna rösta in partiet. Tyvärr visade det sig dock att Feministiskt Initiativ inte fanns med som spelbart alternativ i det valet. Det gick dock att spela på dem i höstens riksdagsval. Att de får mer än en procent av rösterna ger 1.90 tillbaka. Det tror jag de fixar tack vare den medvind i Europaparlamentsvalet jag förutspått och 100 kronor satsades även på detta.

Till sist fick det också bli ett kombinationsspel på att Centerpartiet inte tar något mandat i maj och att Feministiskt Initiativ får över en procent i höstens riksdagsval. Kombinationen gav finfina oddset 6.08 och ger mig alltså 608 kronor tillbaka på en satsad hundring.

Till de som oroar sig för bloggens oberoende kan jag avslutningsvis meddela att ingen ersättning har utgått för detta inlägg.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Val 2014, Piratpartiet, Feministiskt Initiativ, Centerpartiet, EU, Vadslagning.

       

       

(S)atan på väg nästla sig in i Uppsala läns landsting

Precis som i valet 2010 kommer jag nog i höst låta Socialdemokraterna och Miljöpartiet dela på mina röster. I landstingsvalet ligger Socialdemokraterna bäst till eftersom Miljöpartiet när det gäller sjukvården länge vurmat för allsköns ovetenskapligheter. De har dock bättrat sig på sistone så det är långtifrån självklart att det blir sossarna.

Idag dök det upp ännu en sak som talade för Miljöpartiet i landstingsvalet. När jag tittade igenom de föreslagna listorna med socialdemokratiska kandidater till Uppsala läns landsting visade det sig att en av dem hade dubbla lojaliteter, något som ju kan visa sig vara problematiskt. På femte plats i södra valkretsen återfanns nämligen en Pontus Näslund. Han är knappast någon alldaglig gråsosse utan har i Sveriges Radios Övernaturligt berättat om hur han på en kyrkogård slutit en pakt med Satan själv.

Frågan är dock om man kan tjäna både Socialdemokraterna och Hin håle. Att sitta på dubbla stolar är ju alltid förenat med problem. Vad skulle till exempel Näslund välja att stödja om Socialdemokraterna åter vill öppna tillagningsköket vid Enköpings lasarett samtidigt som Mörkrets Furste vill förföra mänskligheten och vända den bort från Gud, givet att vi bara har resurser till att genomföra ett av alternativen? Och vad skulle Näslund verka för om vi har ett begränsat lager med mikrochips och Socialdemokraterna vill använda dem till nya busskort i länet samtidigt som Satan vill använda dem för att chippa mänskligheten med bestens märke? Som väljare vet jag ju på grund av de dubbla lojaliteterna inte alls vad jag får.

Jag tycker dock inte tidigare ställningstaganden ska ligga en till last om man är redo att ta avstånd från dem men herr Näslund tycks mycket ovillig att klippa banden med Lucifer. Jag har tidigare, i samband med att Näslund var med och initierade en HBTQ-vänlig moské i Uppsala, skrivit ett inlägg om det problematiska med att han sökte tjäna både Allah och Satan. I kommentarsfältet under blogginlägget hade jag och Näslund då en diskussion om förbundet med Hin håle och likt en webbens Max von Sydow-exorcist försökte jag få honom att överge den diaboliska pakten, tyvärr utan framgång.

Näslund verkar heller inte få ut så enormt mycket av pakten, i intervjun i Övernaturligt framgår det att han på grund av pakten menar sig blivit bättre på att rita, börjat läsa till jurist samt funnit en käresta. Det känns ändå som rätt visset betalt för ens enda själ och Näslund borde därför ha mycket att vinna på att förklara pakten med Den Onde upphörd. Förutom att rädda sin själ skulle det dessutom kunna vinna Socialdemokraterna min röst i landstingsvalet.

Satan

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Socialdemokraterna, Satan, Uppsala, Val 2014, Miljöpartiet, Sjukvårdspolitik.