Höstens riksdagsval rycker allt närmare. Valtemperaturen är redan hög och media ger oss så gott som dagligen de färskaste opinionssiffrorna och analyser av partiernas senaste utspel. När det gäller bevakningen av de etablerade partierna finns inget att klaga på. Man måste dock fråga sig varför ingen håller koll på vad som händer i partisystemets undervegetation bland de småpartier som inte har skuggan av en chans att nå riksdagen. Jag kan ana varför men jag har ändå för avsikt att försöka fylla tomrummet genom att innan valet gå igenom ett antal av de obskyra partibildningar som står att finna för den som är redo att plocka fram förstoringsglaset och böja sig ned för att titta efter. Vi får se hur många mikropartier jag hinner och mäktar med.
Först ut blir Vetenskapliga Partiet. Att ha ett parti byggt på vetenskaplig grund är kanske ingen dum idé. Frågan är dock vilken vetenskap partiet vilar på egentligen. Partisymbolen är en hjärna, kanske är det partiledaren Martin Gustavssons egen. Den är i så fall till brädden fylld med bisarra konspirationsteorier av alla de slag ty på partiets hemsida torgför Gustavsson sådana i en aldrig sinande ström.
Han tror bland annat på så kallade chemtrails, det vill säga att flygplan i hemlighet besprutar oss med skadliga kemikalier. Partiledare Gustavsson menar också att judar låg bakom 11:e septemberattackerna och han hyllar den ökände amerikanske antisemiten David Duke. Vidare har Gustavsson nominerat Vladimir Putin till Nobels fredspris. (WebCite på de olika vansinnigheterna så att de bevaras till eftervärlden i den händelse något skulle plockas bort: 1, 2, 3, 4)
Vetenskapliga Partiet tycks vara ett enmansprojekt med ett par kortare episoder som undantag. Partiledaren och grundaren Martin Gustavsson har tidigare varit aktiv i Miljöpartiet och det mer obskyra Gröna Partiet, ett parti med radikala utbrytare från Miljöpartiet. Han kände sig dock tvingad att lämna båda partierna på grund av partikamraternas otillräcklighet. Angående Gröna Partiet menar Gustavsson att ”partiet blockeras av mindre mentalt bemedlade individer, kanske infiltratörer med uppgifta att just sabotera” (WebCite)
De två partiernas misstag kommer dock inte att upprepas i Vetenskapliga Partiet. Gustavsson skriver om hur man i hans parti ska gå tillväga för att undgå de andra partiernas olycka:
Partiet använder deliberativ demokrati och konsensus i största möjliga utsträckning för att fatta beslut. När detta inte lyckas, ex. pga. brist på motivation hos enskiljda medlemmar att vara vetenskapliga, avgör slutgiltigt partiledaren vad som är rätt väg att gå.
Partiledarens uppgift är alltså att hålla skutan på rätt köl och behålla partiets fokus och inriktning som är framtidens generationers väl. Politiker i andra partier kan alltså inte infiltrera partiet och med snabba majoritetsbeslut göra om det till något det inte alls ämnade vara såsom skett med de flesta demokratiska partier som först haft väldigt goda intentioner.
Samtidigt kan inte en eller ett fåtal okunniga individer genom konsensus blockera en logisk förändring som baserar sig på vetenskapliga fakta.
Denna ordning baserar sig på erfarenhet av andra partiers tillkortakommanden på området. Den som inte gillar denna goda men hårda styrning av partiet uppmanas att skapa ett nytt ledarskap och starta ett nytt parti som valsamverkar med Vetenskapliga partiet i valet.
Partiledare Gustavsson har enligt egen utsago vid flera tillfällen varit tvungen att använda sig av den goda men hårda styrningen och slängt ut partimedlemmar för att därmed hålla skutan på rätt köl. Han skriver: ”Flera medlemmar har redan uteslutits pga. ovilja att ändra uppfatttning när de blivit överbevisade, pga. negativt beteende som tar vår kraft, pga. religiösa fantasier eller pga. passivitet.” (WebCite)
Ett sådant exempel var Andreas som ett tag var andra- och sistanamn på partiets riksdagslista. Denne fick dock i en kommentar till ett blogginlägg finna sig utesluten och ordinerad meditation för att bli positiv och konstruktiv.
Återstår att se hur det går för Vetenskapliga Partiet i höst. EU-valet gick hur som helst inget vidare. Möjligen fick de en röst i Tollarp men den som röstade lyckades i så fall tyvärr inte få partinamnet rätt när denne skrev ned det på en blank valsedel. Den optimistiske partiledaren ansåg dock ändå att valresultatet var en framgång för Vetenskapliga partiet då fyra av de partier som gick framåt; Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ, hade en hel del gemensamt med Vetenskapliga Partiet. Om Sverigedemokraternas framgångar skrev Gustavsson till exempel:
Sverigedemokraterna gick framåt rejält. Från 3,3% till 9,7%. Det verkar som om människorna i Sverige indirekt stödjer en populationsnedväxt i EU och att vi behåller vetenskapliga lagar och kultur intakt, för att inte tala om att det kommer trygga barnen. Vetenskapliga partiet anser att det är väldigt bra. Med en sådan intelligent kultur kan vi dessutom balansera folkmängden på en nivå som är hållbar för framtidens generationer i EU och öka intelligensen i samhället på lång sikt. Sverigedemokraterna vill göra Sverige självständigt och återföra en välfärdspolitik värd namnet och de vill ha en ny folkomröstning om EU-medlemskapet. Sverigedemokraterna har dessutom röstat för fred i Sveriges riksdag. Att Sverigedemokraterna stärks ser jag som något alldeles utmärkt.
Med en sådan obändig förmåga att se framgång i andras valresultat kommer nog även riksdagsvalet att bli en succé för Vetenskapliga Partiet oavsett antal röster.
Liknande inlägg på denna blogg:
I början av året skrev jag om Atlantispartiet, ett lokalt Östersundsparti bestående av två avhoppare från Sverigedemokraterna.
I ett annat inlägg skrev jag om Medborgarpartiet, ett högerextremt, katolskt enmansparti som hade sin glansperiod under tidigt 90-tal.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Politik, Val 2014, Vetenskapliga Partiet, Småpartier, Konspirationsteorier, Antisemitism, Chemtrails.