Mina nya rastyper och jag

Har man en gång börjat med att låta DNA-testa sig så går det inte att sluta, det är som en drog. Man kommer fortsätta att aningslöst anförtro ansiktslösa, internationella företag sitt DNA, det som vissa menar borde betraktas som ens allra känsligaste information. Trots att jag ganska nyligen anlitat amerikanska företaget 23andMe för att få en uppskattning av mitt etniska ursprung föll jag för reklamen för släktforskningstjänsten MyHeritage och lät DNA-testa mig även hos dem.

De två tycks åtminstone vara överens om att jag till allra största delen är skandinav. När det gäller återstoden av mitt genom skiljer sig dock skattningarna åt. 23andMe skattar mitt finska påbrå till blott runt en halv procent samtidigt som MyHeritage skattar det till hela 7,5 procent.

Till saken hör också att 23andMe faktiskt hunnit uppdatera mitt resultat. I september skedde uppdateringen vilket såklart inte innebär att mitt etniska ursprung ändrats utan snarare att resultatet förbättrats, eller som 23andMe själva uttrycker det: ”Your Ancestry Composition is a living analysis that improves over time as our research team gathers additional data and updates our algorithms”. Att resultaten ändras allteftersom är väl i alla fall en påminnelse om att de bör tas med en nypa salt. Sedan är de här företagen helt öppna med att det rör sig om skattningar och 23andMes förvalda konfidensnivå är också den mest spekulativa (50%) som dock självklart också ger de mest spännande resultaten. Om man höjer till deras mest försiktiga konfidensnivå (90%) så försvinner för mig alla specifika etniciteter utom den skandinaviska.

I tabellen nedan kan man se skillnaderna mellan det initiala 23andMe-resultatet och det uppdaterade, båda vid förvalda konfidensnivån 50%. Efter uppdateringen har mitt östeuropeiska ursprung helt utraderats och mitt brittisk-iriska arv mer än halverats. Samtidigt har ett nytt fransk-tyskt arv tittat fram, ett arv som förvisso stämmer bättre med vad jag tror mig veta om vissa av grenarna på mitt släktträd.

Rent spontant har jag när det gäller etnicitetsuppskattningen högre förtroende för på arvsmassan fokuserade 23andMe snarare än på släktforskning fokuserade MyHeritage som relativt nyligen kompletterat sin släktforskningstjänst med en etnicitetsuppskattningstjänst som någon sorts inkörsport till släktforskningen. 23andMe är också mer utförliga och transparenta om hur deras uppskattning av ens etniska sammansättning gått till.

I slutändan handlar det antagligen mycket om hur väl de olika referensgrupperna är uppsatta. Om exempelvis den finska referensgruppen hos MyHeritage skulle råka innehålla en hel del personer av skandinaviskt ursprung som bor i Finland så kommer någon av purskandinaviskt ursprung troligen att få träff för finskt ursprung trots att de egentligen inte har något sådant.

Det jag dock är klart mest skeptisk till i MyHeritages resultat är att jag enligt dem tydligen ska vara 0,8% nordamerikansk indian. Inte för att jag har något emot att tillhöra den amerikanska kontinentens ursprungsbefolkning, men jag finner det mycket osannolikt och kommer inte att anamma eller försöka dra fördel av mitt nyfunna indianska arv.

Om jag skulle välja att tro på resultatet så är jag ungefär lika mycket ”american indian” som amerikanska presidentkandidaten Elisabeth Warren som ju gjorde en grej av sitt indianska ursprung, ifrågasattes av president Trump, och när hon försökte styrka det genom ett DNA-test visade det sig att hon hon blott till 0,1% – 1,6% tillhörde den amerikanska ursprungsbefolkningen.

Något annat jag finner märkligt är att MyHeritage summerar upp specifika etniciteter till 100%, som att de skulle ha lyckats kategorisera varenda liten sekvens av mitt DNA.

I tabellen nedan kan man se skillnaden mellan 23andMes senaste resultat och MyHeritage-resultatet.

Det tycks för övrigt vara lite magert vad gäller samiska referensgrupper hos de olika företag som tillhandahåller DNA-test. Nog för att den samiska populationen på den globala scenen är förhållandevis obetydlig men från ett nordiskt perspektiv så skulle det ju vara väldigt intressant att ha en samisk referenspopulation. Det finns förvisso ingenting som pekar på att jag själv skulle ha något samiskt påbrå men det är heller inget som går att utesluta.

Det låg slutligen kanske något i att jag på 23andMe fick lika mycket träffar på de olika norska fylkenas referenspopulationer som de svenska landskapens referenspopulationer för jag får i MyHeritages databas nästan lika många träffar på matchande DNA med norska användare som med svenska, trots att den norska befolkningen bara är drygt hälften av den svenska. Förklaringen skulle i och för sig kunna vara att en betydligt större andel norrmän än svenskar är registrerade på den här typen av tjänster men det låter lite osannolikt. Att mycket pekar på att jag har ett inte obetydligt norskt påbrå är nog för min del ett av de mest intressanta resultaten av detta tanklösa DNA-spridande, även om det inte är så överraskande med tanke på att jag har nära förfäder långt upp i nordvästra Dalarna.

       

       

9 reaktioner till “Mina nya rastyper och jag”

  1. Å fan. Då tappade jag intresset för den typen av undersökningar. Har varit lite nyfiken på den eventuella samefaktorn i släkten.
    Hade hoppats på att söka rösträtt till Sametinget.

  2. Kollade runt lite och det finns ett företag som heter EthnoGene som har väldigt många nischade referenspopulationer, såsom exempelvis irländsk resandebefolkning. De har även en samisk referenspopulation. De tillhandahåller dock själva inte något topsningskit utan man måste fixa sitt test genom ett av de företag som tillhandahåller ett sådant och sedan ladda ned DNA-rådatan från deras sajt. Därefter laddar man upp filen hos Ethnogene och betalar dem 30 dollar för resultatet. Är nog inte omöjligt att jag så småningom testar deras tjänst själv.

  3. Nja, jag hade velat se SVT-veteranen Sverker Olofsson ta sig an alla dessa rastester i konsumentmagasinet Plus och i slutet upprört slänga det resultat han var mest missnöjd med i soptunnan, gärna med några förklenande epitet om de folkgrupper han påstods tillhöra.

  4. Har faktiskt varit lite småsugen på Näras kryssning tidigare år men det krävs ju en lite större insats för att åka på nyandlig kryssning jämfört med att besöka en nyandlig mässa.

    Av bilderna från tidigare kryssningar att döma så är det i mycket hög utsträckning etniskt svenska kvinnor i övre medelåldern som väljer att åka. På mässorna finns i alla fall lite demografisk spridning.

  5. Pursvensk? Hur definerar du det?

    Ang samer så har det iofs en ganska unik genetisk sammansättning (spec map mitokondrieDNA) men några unika samegener finns inte. Sameidentiteten (och därmed rösträtt till sametinget) är ju baserat på självidentifikation och språk ( I Finland kan även självidentifikation och identifering av en samisk förfader i folkbokföring ge rösträtt).

    Man ska ju också ha klart för sig att många nybyggare i norrlands inland var samer och gifte mellan samiska och ickesamiska nybyggare vanligt. (Detta var förresten uranledningen till de ökända skallmätningarna i lappland av rasbiologerna. Man var dödligt rädd för “rasblandning” och begav sig dit man visste att det förekom). Förutom detta så finns det indikationer på ett kustsamiskt substrat även i norr- och västerbottens kustbefolkning som lämnat spår i dialekter och genetik.

    TLDR försök inte hitta samiskhet i genetiken.

  6. Hej gbdcrvx,

    gbdcrvx: ”Pursvensk? Hur definerar du det?”

    Hallå, purskandinavisk om jag får be!

    I sammanhanget tänkte jag väl på någon som tillhör den skandinaviska folkgruppen och inte har så mycket sentida uppblandning i det genetiska bagaget, exempelvis från den genetiskt avvikande finlandsfinska befolkningen i östra delen av Finland.

    gbdcrvx: ”Ang samer så har det iofs en ganska unik genetisk sammansättning (spec map mitokondrieDNA) men några unika samegener finns inte. Sameidentiteten (och därmed rösträtt till sametinget) är ju baserat på självidentifikation och språk
    […]
    TLDR försök inte hitta samiskhet i genetiken.”

    Att ha en samisk identitet och att genom DNA-test försöka utröna huruvida man har samiskt ursprung är väl egentligen två helt olika frågor. Nu finns det mig veterligen bara ett företag som tillhandahåller skattning av ens etniska ursprung som har en samisk referenspopulation och jag har ingen som helst aning om deras resultat är tillförlitliga. Om de, trots influenser från olika håll och sentida uppblandning, på något sätt lyckas fastställa samiskt ursprung (exempelvis genom frekvensen av vissa genvarianter) så är väl det helt okej.

  7. Nja, likheterna är nog för stora mellan folkgrupperna för att man på individnivå ska kunna skilja på dem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *