Närsynta traditionalister skändar våra traditioner

Jag har i sociala medier följt samtidsdebatten de senaste dagarna. När en traditionstyngd helg närmar sig brukar det ju kunna bli lite infekterat när folks åsikter om de olika tillhörande ritualerna stöts och blöts. Denna julupptakt skulle det dock bli värre än vanligt.

Det började med det så kallade ”pepparkaksgate”. Lille Mio i Laxå fick inte vara pepparkaksgubbe i Luciatåget på grund av, som det verkar, överdriven oro hos skolanställd över rasistiska associationer utifrån pepparkakans bruna ton. En fånig händelse som egentligen inte ens förtjänade en notis i lokaltidningen. En invektiv- och versaltät folkstorm följde dock på Facebook men det var bara början, fler jultraditioner skulle komma att bli föremål för debatt. Det fortsatte nämligen med att Disney beslutade sig för att rensa sina gamla tecknade julfilmer från rasistiska stereotyper. Bortrensningen var måhända en överreaktion men i USA är ju sådant av historiska skäl ännu känsligare än i Sverige. Detta gav hur som helst upphov till ännu en folkstorm i sociala medier med sidor som ”Ta inte våra traditioner ifrån oss”.

När korallreven bleknar och isarna smälter bort kan vän av sans tycka att det borde finnas viktigare saker att diskutera än den exakta utformningen av luciatåg och tecknade filmer men om folk tycker sådant är intressant så är det väl intressant bara av den anledningen. Betydligt viktigare att begrunda än besluten som fattades hos Disney och på skolan i Laxå är ju nämligen reaktionerna på desamma. Antalet gillanden på enskilda Facebookinlägg som ifrågasätter den politiska korrektheten bakom besluten låter sig räknas i tiotusental. Vad är det som engagerar människor i så betydelselösa frågor?

En insikt som skulle upplevas som en förolämpning är att Kalle Anka/pepparkaksmobben och de som ger sig ut på gatorna efter att ha upprörts över avbildade profeter är samma andas barn, snarstuckna när något de betraktar som heligt blivit angripet och ifrågasatt hur långt bort den som angripit än må befinna sig och hur betydelselös angriparen ifråga egentligen är. I Långtbortistan är dock de upprörda oftast föga utbildade och låter sig lätt manipuleras av religiösa ledare. Man undrar om den mångåriga skolgång vi kostat på våra jultraditionsupprörda faktiskt är helt bortkastad. Hade Kalle Anka/pepparkaksmobben begrundat historien hade de nämligen insett att de traditioner de sökt försvara inte är särskilt genuina. Jag vill minnas att i ett traditionellt luciatåg fanns blott lucia, tärnor och stjärngossar. Pepparkaksgubbar torde vara ett tämligen sent påfund och införandet av dem borde snarare uppröra den som värnar om traditioner än att man förbjuder dem. Det är faktiskt hör och häpna lille Mio och hans mamma som skändar våra traditioner när de envisas med att han ska ha sin pepparkaksdräkt på sig.

När det gäller den absurda jultraditionen med Kalle Anka på julafton så kom den till blott eftersom folks liv var så förbannat torftiga på 60-talet. Tecknad film var då en sådan stor grej att de stackars arma människorna storögt samlades framför TV:n på julafton innan de skulle gnaga på sina grisfötter. Traditionen lever definitivt på övertid och vi borde ha avskaffat den för längesedan. Det upprörande är inte att några korta sekvenser tas bort utan snarare att så långa sekvenser får vara kvar.

Det är förvånande att traditioner som är såpass färska ändå kan väcka sådana starka känslor. Det hade varit lättare att förstå folkstormen om man upprörts över någon månghundraårig tradition. En gammal jultradition som man måhända borde försvarat istället är den numera övergivna där man osedd skulle försöka smyga in en julbock hos grannen. I vår tid skulle en sådan gammal fin tradition tyvärr anses vara hemfridsbrott om man nu mot förmodan vågade sig in hos någon av de grannar man annars försöker undvika i trappuppgången.

Avslutningsvis ett exempel på mer gedigen traditionalism och nationalism. En bekant har haft vänligheten att skicka mig en artikel om den patriotiske författaren K.G. Ossiannilsson från kvinnotidskriften Idun, nr 33 år 1914. Där kunde man bland annat läsa om hur han uppfostrade sina barn.

Det är tvivelaktigt om själfvaste D e r K a i s e r gifvit sina söner en mera militarisk uppfostran än som kommit skaldens båda söner till del. Årsgamla ha de ridit sporrsträck på pappas axlar genom rummen under hotfulla krigiska kommandoord, något mera försigkomna ha de lyssnat till eldande fosterländska sånger, klämmigt föredragna af pappa och ackompanjerade af fru K. G. Ossian-Nilsson vid pianot, och de yngste medlemmarne af familjen ha hänförda och entusiasmerade stämt in i refrängen.
Den skönaste lotten som kan hända en människa är att dö hjältedöden – d ö d e n f ö r f o s t e r l a n d e t – detta är A och O i Ossian-Nilssons militaristiska barnauppfostran.

(Källa: Idun År 1914, Nr 33)

Ossiannilsson skulle aldrig ha låtit sina telningar titta på Kalle Anka på julafton om det varit möjligt och hade någon av skaldens söner fått för sig att vara pepparkaksgubbe i luciatåget hade denne troligen blivit arkebuserad på fläcken.

Liknande inlägg på denna blogg: Envägs julhälsningar på Facebook, om Facebooks funktionalitet, ”pepparkaksgate” och rovdjursfrågan.

Andra bloggar om Disneys klippning:
Ledarbloggen: Kalle Anka-raseriet bygger på missförstånd, bland annat om hur det klippts friskt i Kalle Ankas jul tidigare.
Ullaguran: En fin och god människa, om den trötthet som infinner sig efter att man tagit del av Kalle Anka-debatten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

12 reaktioner till “Närsynta traditionalister skändar våra traditioner”

  1. Det var tydligen många som protesterade mot SVT:s Luciamorgon 2004 som var så traditionell att nästan igen kände igen sig. Skulle vara kul att veta om det är samma personer som protesterar mot årets Lucia och Disneyklippen.

  2. Så kan mycket väl ha varit fallet, deras minne tycks ack så kort. Höll man ett gammalt hederligt midvinterblot med offrande av trälar skulle de väl krevera!

  3. Vad inte ni i PK gänget fattar.Vet inte om det beror på att det beror på bristande förmåga att tänka eller om ni inte vill förstå helt enkelt.Antar att det är en kombination
    De som flertalet retar sig på är inte några peppargubbar eller att några figurer försvinner från Disney under julen .De flesta håller säkert med om att julDisney har sett bättre dagar.Men i och med att Disney har känt att dom måste ta bort figurerna visas hur stor makt mediePK eliten har.De kan till och med påverka ett av världens mäktigaste bolag.
    Vad folk retar sig på är att kulturmaffian tycker att de kan bestämma över resten av folket genom att smeta rasism på allt möjligt.Om några blir kränkta av Tintin ,pepparkaksgubbar eller vad nu det är .De flesta inklusive mig tycker nog att det är den som blir kränkt som faktiskt får anpassa sig.Vi kan inte ändra på hela svenska samhället för att anpassa sig efter den ena eller andras kränkthet.När det dessutom rör som löjliga bagateller blir folk förbannade.
    Det kommer ju nya nono:s varje år också från kränkhetsindustrin.
    Det har blivit en droppe för mycket helt enkelt.

  4. Hej KarlP,

    Varför måste man bli konspiratorisk och dra in någon ”medie-PK-elit” eller ”kulturmaffia” bakom det som sker. Kan det inte bara ha varit så att man på Disneys huvudkontor helt enkelt blivit tveksamma över om man borde ha med rasistiska karikatyrer i sina filmer. Jag tycker förvisso också att det så gott som alltid är olämpligt att rensa i gamla kulturyttringar som film och böcker, det är oftast bättre att diskutera innehållet än att ta fram röda överstrykningspennan. Men så konstigt är det väl ändå inte att ett amerikanskt företag som vill kunna nå alla tar bort sådant med tanke på landets historia.

    Likadant med ”pepparkaksgate”. Vi har en anställd på en skola som verkar varit lite överdrivet orolig över rasistiska associationer. Att se det som en del i en diabolisk plan är konspiratoriskt.

    De starka reaktionerna på sådana banala saker är intressantare än de banala sakerna i sig. Varför är det till exempel så nödvändigt att få säga negerboll, den svenska kulturen står och faller väl inte med namnet på ett litet bakverk. Fenomenet att bli kränkt för att folk ändrar saker för att undgå att kränka människor tarvar en förklaring.

  5. Karl P: en sak slog mig som ett ton tegel. Om vi nu hade så mycket makt och är så odemokratiska som du vill ha oss kulturmarxister till, varför skulle vi inte då ägna den makten till att få SD förbjudet?

  6. “Varför är det till exempel så nödvändigt att få säga negerboll” Det är inte alls nödvändigt.Det blev förbjudet utan några större protester.Om man tar varje del för sig är det inte så farligt.Det är bara det det att folk är så otroligt trötta på att höra om rasistiska glassar,tårtor,böcker.Det finns ju ingen hejd på hur mycket som tas upp som problem.
    “Walt Disney corp låter sig säkert påverkas av debatten i ett land med lika många invändare som New York city”
    Varför tror du att de tog bort sekvenserna i filmen och varför just i år?
    “varför skulle vi inte då ägna den makten till att få SD förbjudet”
    Misstänker att majoriteten av er helst skulle se att det skedde,Man har ju försökt genom att anmäla SD för hets mot folkgrupp och annat.

  7. KarlP: ”Det är inte alls nödvändigt.Det blev förbjudet utan några större protester.”

    Den lagen har jag missat.

    KarlP: ”Om man tar varje del för sig är det inte så farligt.Det är bara det det att folk är så otroligt trötta på att höra om rasistiska glassar,tårtor,böcker.Det finns ju ingen hejd på hur mycket som tas upp som problem.”

    Låt bli att ta upp det som ett problem då. Det är ju folk som du som är med och lyfter dessa frågor och spelar till exempel Centrum mot rasism i händerna när de gör sina överkänsliga utspel om rasistiska tårtor och glassar.

  8. Bra, traditioner är till för att hållas!

    Det har ju de senaste två jularna för övrigt varit tradition på denna blogg att ha ett inlägg om ett aktuellt traditionsbråk där någon upprörts över att man genom att vara alltför traditionella förbrutit sig mot traditionerna. I år har jag dock inte sett något sådant bråk även om jag förvisso inte letat med ljus och lykta.

  9. Bra gjort, man ska hålla på traditionerna! Jag kan ärligt säga att jag är besviken över att vi ännu inte fått se något traditionellt traditionsbråk detta år. Julvärdsbataljen är väl det som kommit närmast hittills men det kändes inte som att det nådde hela vägen fram. Vi har ju dock Kalles Ankas Jul kvar att hoppas på.

    God Jul på dig också!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *