Clifton Strengthsfinder – en halvdant underbyggd ”skip leg day”-filosofi?

De som när sig på överskottet av mitt arbete har beslutat sig för att inventera personalstyrkans kvalitéer och i gåva fick vi anställda därför boken Strengthsfinder 2.0. I boken, som bygger på Donald O. Cliftons arbete, finns bland annat en beskrivning av 34 olika talanger, eller “themes” som man föredrar att kalla dem.

Tanken bakom Clifton Strenghtsfinder är att man ska fokusera på sina starka sidor och odla dem snarare än att försöka jobba med sina svagheter. Det är alltså raka motsatsen till Arnold Schwarzeneggers kroppsbyggarfilosofi. Kroppsbyggarlegenden menade ju nämligen att man ständigt borde fokusera på sina svagaste sidor och eftersom Schwarzeneggers egen akilleshäl var benen ägnade han just dem störst uppmärksamhet. Clifton Strengthsfinder skulle därför alltså kunna sägas vara något av en “skip leg day”-filosofi, även om det förvisso handlar om personlig utveckling snarare än muskulär dito.

Sist i boken Strengthsfinder 2.0 finns en unik engångskod som kan användas för att göra ett onlinetest som avslöjar vilka av de 34 talangerna som är ens starkaste. Att man blott fick göra testet en gång gjorde mig genast misstänksam eftersom så många personlighetstester har usel reliabilitet och man tenderar att få olika resultat från gång till gång. Exempelvis har det mer kända Myers-Briggs Type Indicator dålig reliabilitet. Huruvida Clifton Strengthsfinder har dålig reliabilitet eller ej får vara osagt men märkligt är det i vilket fall som helst att man inte får chansen att göra testet flera gånger. Enligt hemsidan ska den dunkla anledningen vara att: ”Your first completion of the Clifton StrengthsFinder will yield the purest and most revealing results”

Man ställs i testet inför en lång rad med dubbeluppsättningar påståenden som inte alltid är varandra uteslutande, exempelvis ”Jag tänker på det som jag är bra på” och ”Jag tänker på vad jag behöver förbättra”. Man kan sedan välja att hålla med lite eller mycket om något av de två påståendena eller en neutral mittenposition. Testet borde nog alltså rimligen snarare än att mäta några styrkor/talanger säga mer om personlighet/intresseområden/inställning.

I början av boken Strengthsfinder 2.0 berättar man om Rudy Ruettiger, känd för att han trots att han absolut inte hade de fysiska förutsättningarna kämpade till sig en plats i Notre Dame Fighting Irish football team och fick spela för dem under några få ögonblick. Poängen man vill göra i boken är att det var bortkastat att ägna tusentals timmar åt träning i något Rudy egentligen inte var bra på för att få chansen att spela blott några sekunder. Frågan är dock om han inte hade gjort samma val om man applicerat tankegångarna bakom Clifton Strengthsfinders test. Det tar ju nämligen inte hänsyn till hur bra man faktiskt är på något utan mäter ju mera av personlighet/intresseområden/inställning.

Resultatet av testet presenteras hur som helst i form av en topp fem-lista där ens främsta ”themes” rangordnas. Hur starka de är på någon form av absolut skala och hur de förhåller sig till de övriga 29 talangerna får man tyvärr inte veta. Man har alltså ingen aning om man är en person med en horisontell eller vertikal talangprofil och jämförelser personer emellan omöjliggörs.

Visst tyckte jag att mitt personliga resultat stämde någorlunda väl men när jag läste igenom alla de 34 talangerna så hade jag kunnat skriva under på flera av de andra också. Eftersom de alla är just starka sidor så är beskrivningarna av dem såklart smickrande och de är dessutom ganska allmänt hållna och känns ofta som Barnumuttalanden även om de förvisso samtidigt alltid beskriver något sorts mer eller mindre väldefinierat personlighetsdrag. Nedan följer ett exempel, beskrivningen av talangen ”Intellection”:

You like to think. You like mental activity. You like exercising the ”muscles” of your brain, stretching them in multiple directions. This need for mental activity may be focused; for example, you may be trying to solve a problem or develop an idea or understand another persons feelings. The exact focus will depend on your other strengths. On the other hand, this mental activity may very well lack focus. The theme of Intellection does not dictate what you are thinking about; it simply describes that you like to think. You are the kind of person who enjoys your time alone because it is your time for musing and reflection. You are introspective. In a sense you are your own best companion, as you pose yourself questions and try out answers on yourself to see how they sound. This introspection may lead you to a slight sense of discontent as you compare what you are actually doing with all the thoughts and ideas that your mind conceives. Or this introspection may tend toward more pragmatic matters such as the events of the day or a conversation that you plan to have later. Wherever it leads you, this mental hum is one of constants of your life.

(Källa: Rath, T., Strengthsfinder 2.0, s. 129)

De flesta skulle nog hålla med om att de själva gillar att tänka. Det är nog alltsomoftast enbart andra personer vi kan anse inte har tänkandet som styrka.

Just eftersom det handlar om enbart starka sidor är väl ett sådant här test bra för en organisation att låta sina medarbetare genomföra eftersom det sprider goda vibrationer på ett sätt som någon form av Weaknessfinder nog inte hade gjort. Ändock, goda vibrationer i all ära men borde man inte göra sig besväret att förvissa sig om att verktyget man använder faktiskt fungerar?

Vidare fördjupning i Clifton Strengthsfinder för den nyfikne:

För det första kan man läsa denna genomgång. Slutsatserna är bland annat att företaget bakom Clifton Strengthsfinder borde vara mer generösa med att dela med sig av underlaget för verktyget samt att de vidare skulle behöva underbygga Clifton Strengthsfinder ytterligare på flera olika sätt.

Även denna jämförelse mellan Clifton Strengthsfinder och ett annat personlighetstest är mycket läsvärd. Författaren till jämförelsen, en fil dr i arbets- och organisationspsykologi, verkade förvisso vid tiden för jämförelsen vid det företag som tillhandahöll det andra personlighetstestet och måste alltså betraktas som part i målet. Jämförelsen är ändå väl värd att läsa. Författaren menar bland annat att Clifton Strengthsfinder dras med validitetsproblem. Även i denna text pekas det på problemet med att företaget bakom Clifton Strenghtsfinder tycks vara mycket ovilliga att dela med sig av underlaget för deras verktyg och de kommer tydligen med ursäkter som “those other papers are regrettably no longer available.” Hoppsan så slarvigt, och så tråkigt för alla som hade velat veta om företaget hade någon grund för sina påståenden.

Strengthsfinder någonstans mellan horoskop och fysik

       

       

2 reaktioner på ”Clifton Strengthsfinder – en halvdant underbyggd ”skip leg day”-filosofi?”

  1. Apropå det där med att gilla att tänka så känner jag till åtminstone en, om än imaginär figur, som inte gör det. Kaninen Lille Skutt i Bamse sade vid tillfälle, när han ombads att tänka av Skalman, ”Usch då. Man blir så virrig i huvudet av att tänka.”

  2. Bra, då har vi två personer som inte är lagda för tankeverksamhet: Lille Skutt (enligt sig själv) och Mona Sahlin (enligt Göran Persson). Försökte googla lite för att hitta några som ansåg att de inte hade tänkandet som sin starka sida men hittade mest sådana som inte ville tänka för mycket eftersom de mådde dåligt av det, inte för att de var dåliga på det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *