Mikropartivalkollen 2014: Demokraterna

Sommarföljetongen Mikropartivalkollen 2014 fortsätter idag med vad som tycks vara ännu ett enmansparti, nämligen Demokraterna. Partiets grundare och tillförordnade partiledare Börje Peratt har en mycket stor nätnärvaro med mer än tjugo olika bloggar. På varje blogg ger han utlopp för en del i sin renässansmänniskopersonlighet. På Börje Peratt – Utforskare odlar han till exempel sin vetenskapliga sida, på Börje Peratt – Filmaren skriver han om sina filmer och på Börje Peratt – Författare skriver han om sitt författarskap. Att blott en person ligger bakom partiet gör måhända i slutändan inte så mycket när denne ändå är såpass mångsidig.

Peratt är gammal centerpartist men har på sistone känt sig besviken över partiets utveckling vilket väl säkert är en av anledningarna till att han startat ett nytt parti. Demokraternas program är nog i mångt och mycket också gamla Centerpartiets kryddat med lite vurmande för alternativmedicin och andra av Peratts förvånansvärt starka åsikter i vitt skilda frågor. För att vara ett enmansparti är programmet faktiskt förhållandevis brett och tycks vara jämförelsevis balanserat. Även om Peratt propagerar för en del alternativa idéer tror han inte på sådant som mer extrema konspirationsteorier, exempelvis chemtrails. Om man börjar undersöka vad som egentligen åsyftas bakom de kortfattade och till synes hyfsat balanserade målsättningarna på Demokraternas hemsida så blir det dock i slutändan ofta riktigt skruvat ändå. Jag ska göra ett par djupdykningar i ett par av partiets ställningstaganden för att visa vad jag menar.

Demokraterna kommer exempelvis att bekämpa kränkningar och förföljelser på nätet. Det låter kanske lovvärt men frågan är ju vad som egentligen menas med kränkningar och förföljelser. Det är sällan Peratt tillåter sig att bli särskilt konkret angående det på sina bloggar men i de fall han varit konkret så tycks det handla om sådant de flesta skulle anse hör till ordinär debatt och idékritik. En av de gånger Peratt reagerat som kraftigast var när rikskända mediet Terry Evans blev kritiserad på sin Facebooksida av personer som var skeptiska till hans övernaturliga förmågor. Peratt gick då i taket och kontaktade bland annat kritikernas arbetsgivare. Av någon anledning tycks det faktiskt vara ”kränkningar” från just ateister och skeptiker som upprör Peratt allra mest.

Den perattska retoriken är för övrigt av den typ som uppfyller Godwins lag flera gånger om i samma stycke. Se exempelvis denna perattska svada i vilken han beskriver den svenska skeptikerföreningen VoF:s natur:

Denna åsiktsförtryckarmaskin påminner om ett sektliknande kotteri som fungerar som Stasi med upprättade listor på tänkbara förvillare och ett slags angiverisystem som leder till dokumentation över personer mot VOF. Det är inte långsökt att inse vilka som finns i dessa listor, naturligtvis alla som utsetts till förvillare men hur många fler? VOF är i grunden odemokratisk och liknar Ku Klux Klan både till innehåll och metod. ”Årets förvillarpris” är Vofs brinnande kors. Rent organisatoriskt finns VOF överallt i högskolor, på myndigheter och vad värre är i publika media. Ungefär som Nazisterna i Tyskland behöll sina ämbetspositioner och såg till att skydda varandra innehar de toppositioner både på KTH och andra lärosäten och med den anonyma och ansiktslösa skeptikerkåren i ryggen aktiveras stormtrupperna att kommentera och som här rösta positivt på VOF och på KTH. Det är bra att denna mörka tendens i svenska samhället börjar rotas fram ur sina hålor.

(WaybackMachine)

Peratt nöjer sig dock inte med att enbart debattera på nätet och kontakta arbetsgivare. Den initiativrike stockholmaren har även grundat föreningen Humanism & Kunskap för att återerövra humanismen från ateisterna och skeptikerna. Jämfört med Demokraterna får Humanism & Kunskap sägas vara en succé eftersom de i alla fall har fler aktiva medlemmar än blott Peratt själv.

Peratts kritiker skulle mena att han i sitt korståg mot näthatet själv blivit sinnebilden av en näthatare. Han har en oöverträffad förmåga att gå i spinn över till synes oförargliga ifrågasättanden och man undrar givetvis vad allt bottnar i. Varför blir han så provocerad av organiserad ateism och vetenskaplig skepticism? Det är givetvis bara spekulationer men frågan är om det i grund och botten handlar om att Peratts egna teorier om medvetandet utsatts för kritik. Den minst sagt produktive Peratt har nämligen bland alla sina andra projekt hitintills gett ut två delar i en trilogi som han blygsamt kallar Om medvetandets uppkomst anspelandes på Darwins Om arternas uppkomst. I den siktar han på att revolutionera vår syn på människans medvetande. Den första delen $uccebo – Fröet till framgång står oläst i min egen bokhylla och jag har tvekat huruvida jag verkligen ska använda delar av min utmätta tid på jorden till att läsa den. $uccebo, stavat med dollartecken, är Peratts egen term och det är namnet på någon sorts inneboende vilja till framgång. Jag har utan att ha läst boken fattat det som att $uccebo finns i alla levande organismer och evolutionen är därför viljestyrd i någon mening. Peratts vetenskapliga metoder är minst sagt oortodoxa. Termen $uccébo kom exempelvis till honom i en dröm och därefter såg han som sin uppgift att ta reda på vad det drömda ordet faktiskt betydde.

Nästa punkt i Demokraternas program vi ska kika närmare på är inställningen till en av våra sjöfåglar, nämligen mellanskarven. Av Peratts beskrivningar att döma är mellanskarven faktiskt något av en domedagsfågel:

Det var sorgligt att höra yrkesfiskare beskriva hur deras fiskebestånd i stort sett utplånats av detta skadedjur. För att förstå detta måste man nästan ha sett hur den jagar. I flockar om flera hundra driver de in fiskestimmen i vikar så att fisken inte har någon annan stans att fly än upp på land. Mellanskarvsflocken återvänder i några dagar och praktiskt taget utrotar bestånden. På detta sätt flyttar den sedan vidare och lämnar vattenöknar efter sig.

(WebCite)

Det slutar dock inte där. Peratt anklagar också mellanskarven för algblomningar, övergödning och syrebrist i Östersjön och han menar att de som vill bevara mellanskarven angriper de mänskliga rättigheterna. Peratt ser faktiskt bara en lösning på mellanskarvfrågan och skriver på Demokraternas hemsida:

Tyvärr har ornitologer målat in sig i ett hörn och kämpar med alla medel för att försvara den destruktiva stammen av mellanskarv. Det är i praktiken ett förräderi mot natur, fauna, våra vatten och folket runt Östersjön.

Vi måste snarast inleda fri jakt året om på detta skadedjur.

(WebCite)

Man kan tro att någon som är partiledare för ett parti som heter Demokraterna och eftersträvar parlamentariskt inflytande ser det som självklart att det är ny lagstiftning som gäller om man vill ändra på något och tills dess verkar man inom lagens gränser. Peratt tycks dock inte ha tålamod att vänta utan vill uppenbarligen att man ska bryta mot lagen för att skydda oss från den diaboliska mellanskarven. Angående EU:s fridlysning av mellanskarven skriver han nämligen:

Sverige kan göra två saker. Gå ut ur EU och ta itu med problemet eller kräva att EU lyfter fridlysningen och öppnar för fri jakt. Civil olydnad kan, tills ett sådant beslut tas, säkert göra viss skillnad.

(WebCite)

För den som vill ha en snabb introduktion för att kunna bemöta sådana som likt Peratt på olika vis förvillar i skarvfrågan rekommenderas det kortfattade dokument som Sveriges Ornitologiska förening står bakom. I dokumentet går man igenom missuppfattningar rörande artens ursprung, populationstillväxt och påverkan på omgivningen.

Peratt har väl så smått börjat inse att det inte blir några framgångar för Demokraterna i höstens val. Detta har dock inte utmynnat i någon insikt om att projektet kanske inte var någon god idé. Peratt har istället börjat odla en egen dolkstoss-myt där två av den alternativa sfärens profiler görs till syndabockar för Demokraternas misslyckande. Peratt presenterade för första gången sitt parti i den alternativa nätpublikationen Newsvoice men fick då kritik i kommentarsfältet av Mats Sederholm, författare till boken Det enda rätta, och Tomas bakom alternativa webb-TV-kanalen 2nd Opinion. Peratt skriver upprört om hur de sänkte hans initiativ till det nya partiet:

Några som man normalt sett skulle tro kunde stötta detta var alternativisterna men från två av dessa kom ett förödande angrepp värdigt de mest aggressiva pseudoskeptikerna. Ja till en början blev det enbart positiva reaktioner men sedan kom Mats Sederholm (Klar sikt med grumlig vy) åtföljd av Tomas ”Canal Second opinion” med sådana påhopp att jag häpnade. Tomas använde mängder av nicks i sann voffanda för att få det att verka som att flera ville skjuta projektet i sank. Men det var bara dessa två.

(WebCite)

Peratt kräver en ursäkt från de båda och skräder inte orden när han berättar vad alternativet är:

Om inte Tomas på Canal Second Opinion och Mats Sederholm ”Klar sikt?” så aggressivt och med VOF metoder saboterat diskussionen om Demokraterna kanske vi hade haft ett sådant alternativ idag.[6] Jag hoppas att fler vaknar efter höstens val och kan tänka sig bygga D. Jag hoppas också att Tomas och Mats har den moral som krävs för att be om ursäkt för sitt tilltag och bidra till alternativisternas enande när det rör förhållande till demokrati och dess spelregler. Allt annat är anarki, despotism och risk för terror.

(WebCite)

Skulle, trots kniven i ryggen, Demokraterna få makten i Sverige så är det svårt att säga exakt vad som skulle hända. Två saker vet vi dock säkert, mellanskarven har gjort sitt och vi skulle definitivt få säga adjö till yttrandefriheten på nätet. Det är väl dock inte särskilt troligt att det kommer att inträffa. Den största chansen att få se Peratt i en folkvald församling är nog istället att boende i Danderyds kommun röstar på Centerpartiet och kryssar Peratt. Ty trots besvikelsen på Centerpartiet, och trots initiativet till ett nytt parti, ställer Peratt ändå upp för Centerpartiet i Danderyds kommunval. Det är väl frågan om det faller inom den kommunala kompetensen men måhända kan Danderyd faktiskt bli Sveriges första mellanskarvfria zon där heller ingen kritik mot andemedier eller hobbyvetenskapliga teorier om människans medvetande på några som helst villkor tillåts förekomma.

Demokraterna

Tidigare partier i Mikropartivalkollen 2014: Vetenskapliga Partiet, Partiet De Fria.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

   
   

   

8 reaktioner på ”Mikropartivalkollen 2014: Demokraterna”

  1. Strålande! Har haft funderingar på att titta på tex vilka partier som har mest/flest woo och bla just detta med Peratt – känns som jag inte behöver nu, bara länkar hit istället, perfekt :-]

    Ett annat ”parti” som jag då också tänkt kika på är Enhet med bl.a påstådda mediet Hasse Nyander, och Jane Lyzell som lägger sin röst där… Har du någon koll på det?

    http://enhet.se/

  2. Hej Gesus,

    Enhet är väl ett av de partier jag tänkt skriva om. Har inte stenkoll på dem men jag ska skaffa mig. Jag har i alla fall förstått så mycket som att det är ett parti som tilltalar den nyandligt sinnade.

    Känns nästan som woo-partierna faktiskt är lite ”könade”. Där Partiet De Fria inriktar sig på konspirationsteorier, som får sägas höra till den klassiskt manliga domänen, så är Enhet mer fokuserade på mjuka frågor.

  3. Jag har just läst din blogg om önskegäster till tv-programmet ”Så mycket bättre”. Tycker att Börje Peratt väl kunde vara ännu en önskegäst i den programserien.

    Börje, som ju en gång retade upp sig på att tonårstjejer i kortkort ibland visade trosorna vid framåtböjande rörelser, skulle kunna göra covers på den radikalfeministiska hiphopartisten D Muttants låtar.

    Hon och Börje tycks ju ha samma åsikt om trosor, nämligen att de inte bör synliggöras för vanligt folk.

    Möjligen kunde Börje ändra coverlåtens titel från Lick my pussy till Lick my dick.

    Därefter är det upp till Börje själv hur långt han vill gå i att efterlikna D Muttant. Kan den kvinnliga artisten uppträda med öppet visir i de nedre regionerna, skulle väl även Börje kunna göra detsamma?

    Jag tror att det skulle locka många tittare till ”Så mycket bättre”. I andanom ser jag för mitt inre hur tv-recensenterna vinklar sina recensioner kring temat att än finns det minsann stake i Börje Peratt, hans ålder till trots.

  4. Hej, PKJonas! Jag har med stort intresse (och minst lika stort nöje) tagit del av innehållet i dina välskrivna bloggartiklar om olika småpartier.

    Nu undrar jag, ifall du har möjlighet att sammanfatta hur det gick för de här småpartierna. Vilka ökade sina röstetal, vilka minskade dem osv.

    Speciellt är jag intresserad av få veta hur det gick för Börje Peratt och det av honom år 2013 grundade och ledda partiet Demokraterna.

    Samme Börje Peratt fanns ju med också på Centerpartiets lista i Danderyds kommun, på plats nr 28. Blev han månne inkryssad i kommunfullmäktige trots den placeringen på valsedeln?

    En helt annan men minst lika intressant och spännande frågeställning är, om det kan anses vara ett svek av Börje Peratt att samtidigt vara partiledare för Demokraterna och representant för Centerpartiet i kommunalvalet. Kan man verkligen sitta på två stolar samtidigt, även om dessa stolar s a s befinner sig väldigt nära varandra ideologiskt sett?

    Peratt kunde ju inte dela på sin röst på det att de båda partierna skulle erhålla hälften var. Han var tvungen att göra ett antingen-eller-val. Möjligheten att rösta både-och var alltså inget reellt alternativ.

    Vad som nu oroar mig är inte minst det som kommer att hända i skarvfrågan framöver. Ett dåligt valresultat för Peratt torde ju öka risken att den miljömässiga problematiken med skarvarna hamnar lite i skymundan, åtminstone fram till valet 2018. Och fram till dess hinner skarvarna både försöka sig kraftigt och utarma såväl flora som fauna längs med den svenska ostkusten.

    Kanske borde Miljöpartiet ta över skarvfrågan och driva den hårt nu under de pågående regeringsförhandlingarna med Socialdemokraterna?

    Själv ser jag, i likhet med Börje Peratt, skarvfrågan som en av vår samtids viktigaste miljöfrågor (till och med klimatfrågorna hamnar ju i bakgrunden, när/om man sätter sig in i hur skarvarna, inte olikt fanatiska ISIS-jihadister, vållar stor förödelse där de drar fram).

    För egen del skulle jag bli själaglad om skarvproblematiken hamnade på agendan inte bara i den kommande svenska regeringen utan även togs upp på såväl EU- som FN-nivå.

    Det är jag övertygad om att också Börje Peratt skulle bli. Han är för övrigt min kandidat till att bli FN:s näste generalsekreterare. (därtill är jag inspirerad av handlingen i filmen ”Bean – den totala katastroffilmen”; se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bean_%E2%80%93_den_totala_katastroffilmen ).

  5. Jag ska göra en liten sammanfattning av småpartiernas valresultat så småningom. Jag gjorde ju en sådan efter förra riksdagsvalet och traditionen måste hållas vid liv. Vi kan ju dock tjuvkika på just Demokraternas resultat. I riksdagsvalet har Demokraterna fått mellan noll och två röster beroende på hur välvillig man är med att ge röster för felskrivna partinamn. Att det skulle gå åt skogen för Demokraterna var väl väntat och partiledaren verkar ju inte ha röstat på sitt eget parti vilket väl måste sägas vara ganska talande.

    Fast vad spelar få röster för roll när man enligt Demokraternas partiledare påverkat politiken ändå:

    Min ambition när det gäller Demokraterna var att knyta intresserade till idén att diskutera vilket samhälle man vill leva i. Flera av de punkter vi kom fram till har två år senare övertagits av Alliansen som således har gjort en kovändning i många viktiga frågor. Därmed kan man säga att initiativet har fyllt en viktig funktion.

    (WebCite)

    Lite mer överraskande än Demokraternas nederlag är nog att Demokraternas partiledare blott fått ett enda personkryss när han ställde upp för Centerpartiet i Danderyds kommunalval.

    Angående mellanskarven så finns det faktiskt representanter för de etablerade partierna som velat lägga an.

  6. Börje Peratts enmansparti (?) Demokraterna må ha gjort dåligt ifrån sig i valet i september. Men det verkar onekligen som att herr Peratt trots det har sina anhängare.

    Jag läser nämligen om omfattande och bestialisk skarvförföljelse i Gävlebukten, se: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19628178.ab .

    Med tanke på det grymma och aggressiva förfaringssättet är det naturligt, tycker jag, att misstankarna i första hand bör riktas mot ledningen för partiet Demokraterna som ju drivit skarvfrågan hårt och länge.

    Eller – med tanke på att antalet marodörer var så många till antalet – att det kanske rent av var styrelsen för Humanism & Kunskap på vårutflykt (exempelvis en gökotta som spårat ur till följd av för mycket alkoholförtäring) som ligger bakom det i Aftonbladets nyhetsartikel beskrivna massakerliknande skarvdödandet (som enligt min mening skulle kunna göra Islamiska statens terroristförklarade jihadistkrigare gröna av avund vad gäller visad bestialitet).

    Därför resonerade jag som så, att jag måste ta och stämma av med PKJonas och efterfråga en ”second opinion” från honom om vilka gärningsmännen vid Gävlebukten skulle kunna tänkas vara. Det kan ju faktiskt vara möjligt, att jag har läst om alltför många konspirationsteorier på sistone och av det skälet har erhållit ett delvis grumlat omdöme.

    Så, PKJonas, vad har du att säga om min teori? Blir det Tummen upp eller Tummen ned?

  7. Haha, men man behöver ju faktiskt inte vara konspirationsteoretiker för att mena att Demokraternas partiledare på något sätt faktiskt ändå är inblandad i det hela. Man brukar ju hävda att alla som sprider hatpropaganda på sätt och vis är medskyldiga till hatbrott eftersom de skapar myllan i vilket hatet kan gro. I Peratts fall så har han ju dessutom skrivit att brott är en acceptabel väg att gå tills dess fridlysningen hävs.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *