Mikropartivalkollen 2014: Demokraterna

Sommarföljetongen Mikropartivalkollen 2014 fortsätter idag med vad som tycks vara ännu ett enmansparti, nämligen Demokraterna. Partiets grundare och tillförordnade partiledare Börje Peratt har en mycket stor nätnärvaro med mer än tjugo olika bloggar. På varje blogg ger han utlopp för en del i sin renässansmänniskopersonlighet. På Börje Peratt – Utforskare odlar han till exempel sin vetenskapliga sida, på Börje Peratt – Filmaren skriver han om sina filmer och på Börje Peratt – Författare skriver han om sitt författarskap. Att blott en person ligger bakom partiet gör måhända i slutändan inte så mycket när denne ändå är såpass mångsidig.

Peratt är gammal centerpartist men har på sistone känt sig besviken över partiets utveckling vilket väl säkert är en av anledningarna till att han startat ett nytt parti. Demokraternas program är nog i mångt och mycket också gamla Centerpartiets kryddat med lite vurmande för alternativmedicin och andra av Peratts förvånansvärt starka åsikter i vitt skilda frågor. För att vara ett enmansparti är programmet faktiskt förhållandevis brett och tycks vara jämförelsevis balanserat. Även om Peratt propagerar för en del alternativa idéer tror han inte på sådant som mer extrema konspirationsteorier, exempelvis chemtrails. Om man börjar undersöka vad som egentligen åsyftas bakom de kortfattade och till synes hyfsat balanserade målsättningarna på Demokraternas hemsida så blir det dock i slutändan ofta riktigt skruvat ändå. Jag ska göra ett par djupdykningar i ett par av partiets ställningstaganden för att visa vad jag menar.

Demokraterna kommer exempelvis att bekämpa kränkningar och förföljelser på nätet. Det låter kanske lovvärt men frågan är ju vad som egentligen menas med kränkningar och förföljelser. Det är sällan Peratt tillåter sig att bli särskilt konkret angående det på sina bloggar men i de fall han varit konkret så tycks det handla om sådant de flesta skulle anse hör till ordinär debatt och idékritik. En av de gånger Peratt reagerat som kraftigast var när rikskända mediet Terry Evans blev kritiserad på sin Facebooksida av personer som var skeptiska till hans övernaturliga förmågor. Peratt gick då i taket och kontaktade bland annat kritikernas arbetsgivare. Av någon anledning tycks det faktiskt vara ”kränkningar” från just ateister och skeptiker som upprör Peratt allra mest.

Den perattska retoriken är för övrigt av den typ som uppfyller Godwins lag flera gånger om i samma stycke. Se exempelvis denna perattska svada i vilken han beskriver den svenska skeptikerföreningen VoF:s natur:

Denna åsiktsförtryckarmaskin påminner om ett sektliknande kotteri som fungerar som Stasi med upprättade listor på tänkbara förvillare och ett slags angiverisystem som leder till dokumentation över personer mot VOF. Det är inte långsökt att inse vilka som finns i dessa listor, naturligtvis alla som utsetts till förvillare men hur många fler? VOF är i grunden odemokratisk och liknar Ku Klux Klan både till innehåll och metod. ”Årets förvillarpris” är Vofs brinnande kors. Rent organisatoriskt finns VOF överallt i högskolor, på myndigheter och vad värre är i publika media. Ungefär som Nazisterna i Tyskland behöll sina ämbetspositioner och såg till att skydda varandra innehar de toppositioner både på KTH och andra lärosäten och med den anonyma och ansiktslösa skeptikerkåren i ryggen aktiveras stormtrupperna att kommentera och som här rösta positivt på VOF och på KTH. Det är bra att denna mörka tendens i svenska samhället börjar rotas fram ur sina hålor.

(WaybackMachine)

Peratt nöjer sig dock inte med att enbart debattera på nätet och kontakta arbetsgivare. Den initiativrike stockholmaren har även grundat föreningen Humanism & Kunskap för att återerövra humanismen från ateisterna och skeptikerna. Jämfört med Demokraterna får Humanism & Kunskap sägas vara en succé eftersom de i alla fall har fler aktiva medlemmar än blott Peratt själv.

Peratts kritiker skulle mena att han i sitt korståg mot näthatet själv blivit sinnebilden av en näthatare. Han har en oöverträffad förmåga att gå i spinn över till synes oförargliga ifrågasättanden och man undrar givetvis vad allt bottnar i. Varför blir han så provocerad av organiserad ateism och vetenskaplig skepticism? Det är givetvis bara spekulationer men frågan är om det i grund och botten handlar om att Peratts egna teorier om medvetandet utsatts för kritik. Den minst sagt produktive Peratt har nämligen bland alla sina andra projekt hitintills gett ut två delar i en trilogi som han blygsamt kallar Om medvetandets uppkomst anspelandes på Darwins Om arternas uppkomst. I den siktar han på att revolutionera vår syn på människans medvetande. Den första delen $uccebo – Fröet till framgång står oläst i min egen bokhylla och jag har tvekat huruvida jag verkligen ska använda delar av min utmätta tid på jorden till att läsa den. $uccebo, stavat med dollartecken, är Peratts egen term och det är namnet på någon sorts inneboende vilja till framgång. Jag har utan att ha läst boken fattat det som att $uccebo finns i alla levande organismer och evolutionen är därför viljestyrd i någon mening. Peratts vetenskapliga metoder är minst sagt oortodoxa. Termen $uccébo kom exempelvis till honom i en dröm och därefter såg han som sin uppgift att ta reda på vad det drömda ordet faktiskt betydde.

Nästa punkt i Demokraternas program vi ska kika närmare på är inställningen till en av våra sjöfåglar, nämligen mellanskarven. Av Peratts beskrivningar att döma är mellanskarven faktiskt något av en domedagsfågel:

Det var sorgligt att höra yrkesfiskare beskriva hur deras fiskebestånd i stort sett utplånats av detta skadedjur. För att förstå detta måste man nästan ha sett hur den jagar. I flockar om flera hundra driver de in fiskestimmen i vikar så att fisken inte har någon annan stans att fly än upp på land. Mellanskarvsflocken återvänder i några dagar och praktiskt taget utrotar bestånden. På detta sätt flyttar den sedan vidare och lämnar vattenöknar efter sig.

(WebCite)

Det slutar dock inte där. Peratt anklagar också mellanskarven för algblomningar, övergödning och syrebrist i Östersjön och han menar att de som vill bevara mellanskarven angriper de mänskliga rättigheterna. Peratt ser faktiskt bara en lösning på mellanskarvfrågan och skriver på Demokraternas hemsida:

Tyvärr har ornitologer målat in sig i ett hörn och kämpar med alla medel för att försvara den destruktiva stammen av mellanskarv. Det är i praktiken ett förräderi mot natur, fauna, våra vatten och folket runt Östersjön.

Vi måste snarast inleda fri jakt året om på detta skadedjur.

(WebCite)

Man kan tro att någon som är partiledare för ett parti som heter Demokraterna och eftersträvar parlamentariskt inflytande ser det som självklart att det är ny lagstiftning som gäller om man vill ändra på något och tills dess verkar man inom lagens gränser. Peratt tycks dock inte ha tålamod att vänta utan vill uppenbarligen att man ska bryta mot lagen för att skydda oss från den diaboliska mellanskarven. Angående EU:s fridlysning av mellanskarven skriver han nämligen:

Sverige kan göra två saker. Gå ut ur EU och ta itu med problemet eller kräva att EU lyfter fridlysningen och öppnar för fri jakt. Civil olydnad kan, tills ett sådant beslut tas, säkert göra viss skillnad.

(WebCite)

För den som vill ha en snabb introduktion för att kunna bemöta sådana som likt Peratt på olika vis förvillar i skarvfrågan rekommenderas det kortfattade dokument som Sveriges Ornitologiska förening står bakom. I dokumentet går man igenom missuppfattningar rörande artens ursprung, populationstillväxt och påverkan på omgivningen.

Peratt har väl så smått börjat inse att det inte blir några framgångar för Demokraterna i höstens val. Detta har dock inte utmynnat i någon insikt om att projektet kanske inte var någon god idé. Peratt har istället börjat odla en egen dolkstoss-myt där två av den alternativa sfärens profiler görs till syndabockar för Demokraternas misslyckande. Peratt presenterade för första gången sitt parti i den alternativa nätpublikationen Newsvoice men fick då kritik i kommentarsfältet av Mats Sederholm, författare till boken Det enda rätta, och Tomas bakom alternativa webb-TV-kanalen 2nd Opinion. Peratt skriver upprört om hur de sänkte hans initiativ till det nya partiet:

Några som man normalt sett skulle tro kunde stötta detta var alternativisterna men från två av dessa kom ett förödande angrepp värdigt de mest aggressiva pseudoskeptikerna. Ja till en början blev det enbart positiva reaktioner men sedan kom Mats Sederholm (Klar sikt med grumlig vy) åtföljd av Tomas ”Canal Second opinion” med sådana påhopp att jag häpnade. Tomas använde mängder av nicks i sann voffanda för att få det att verka som att flera ville skjuta projektet i sank. Men det var bara dessa två.

(WebCite)

Peratt kräver en ursäkt från de båda och skräder inte orden när han berättar vad alternativet är:

Om inte Tomas på Canal Second Opinion och Mats Sederholm ”Klar sikt?” så aggressivt och med VOF metoder saboterat diskussionen om Demokraterna kanske vi hade haft ett sådant alternativ idag.[6] Jag hoppas att fler vaknar efter höstens val och kan tänka sig bygga D. Jag hoppas också att Tomas och Mats har den moral som krävs för att be om ursäkt för sitt tilltag och bidra till alternativisternas enande när det rör förhållande till demokrati och dess spelregler. Allt annat är anarki, despotism och risk för terror.

(WebCite)

Skulle, trots kniven i ryggen, Demokraterna få makten i Sverige så är det svårt att säga exakt vad som skulle hända. Två saker vet vi dock säkert, mellanskarven har gjort sitt och vi skulle definitivt få säga adjö till yttrandefriheten på nätet. Det är väl dock inte särskilt troligt att det kommer att inträffa. Den största chansen att få se Peratt i en folkvald församling är nog istället att boende i Danderyds kommun röstar på Centerpartiet och kryssar Peratt. Ty trots besvikelsen på Centerpartiet, och trots initiativet till ett nytt parti, ställer Peratt ändå upp för Centerpartiet i Danderyds kommunval. Det är väl frågan om det faller inom den kommunala kompetensen men måhända kan Danderyd faktiskt bli Sveriges första mellanskarvfria zon där heller ingen kritik mot andemedier eller hobbyvetenskapliga teorier om människans medvetande på några som helst villkor tillåts förekomma.

Demokraterna

Tidigare partier i Mikropartivalkollen 2014: Vetenskapliga Partiet, Partiet De Fria.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Mikropartivalkollen 2014: Partiet De Fria

Tror du att Bilderberggruppen är en central del i den stora konspirationen mot mänskligheten? Är du extremt kritisk till bankväsendet och det sätt varpå pengar skapas? Vill du förbjuda GMO i Sverige? Tror du på chemtrails, det vill säga att det som påstås vara flygplanens kondensstrimmor egentligen är skadliga kemikalier som vi i hemlighet besprutas med? Misstänker du att påståendena om mänskligt orsakad global uppvärmning egentligen är en konspiration? Om svaren på dessa frågor är ja så ska du i september definitivt rösta på konspirationsteoretikernas parti nummer ett, Partiet De Fria.

Partiets ideologi är ett sammelsurium av de mer kända konspirationsteorierna. Det finns dock en viss slagsida mot vissa konspirationsteorier, exempelvis sådana involverande Bilderberggruppen. Det är nog ingen tillfällighet. En av partiets nyckelpersoner och grundare, Bo Jonsson, har nämligen länge varit engagerad kritiker av just Bilderberggruppen. Han har tidigare figurerat i sin egen konspirationsteoretiska roadmoviedokumentär Pink & Camo i vilken han tillsammans med kompisen, och sedermera också partikamraten, Shanti bilar från Rättvik till St Moritz för att protestera vid Bilderberggruppens möte. Värt att notera är att blott två och en halv minut in i filmen vänds kameran upp mot skyn för att dokumentera de chemtrails de två där tror sig se. Då och då kör de upp kameran i ansiktet på någon intet ont anande stackare de möter längs vägen och frågar vad denne vet om Bilderberggruppen. Det visar sig oftast vara noll och intet. När de två konspirationsteoretikerna inte tittar upp i skyn eller överraskar folk med märkliga frågor sitter de i bilen och svamlar om judar, bankväsendet och hur den globala uppvärmningen blott är en konspiration. Filmen innehåller oräkneliga meningslösa episoder som borde klippts bort och den är direkt plågsam att se. Inte ens jag, som ju ändå är perverst intresserad, klarade av att se mer än halva filmen.

Har man efter Pink & Camo inte tröttnat på skakig handkamera och överfallsintervjuade stackare som ser ut som levande frågetecken kan man titta på Partiet De Frias videos från 2013 års Almedalen i vilka de ställer frågor om Bilderberggruppen och chemtrails till kända politiker. Inte heller i Almedalen förra året kunde man dock låta bli att vända kameran mot skyn för att dokumentera lite chemtrails.

Partiet deltar självklart också i årets Almedalsvecka och idag blev det officiellt att en partiledare utsetts. Det blev Carl Norberg vilket måste sägas vara ett misstag av episka proportioner, till och med för ett foliehattsparti. Norberg är nämligen ökänd för sina antisemitiska konspirationsteorier och har bland annat ifrågasatt förintelsen. Det ska bli mycket intressant att följa efterspelet till partiledarutnämningen.

Avslutningsvis hör Partiet De Fria till de partier som inte registrerat sin partibeteckning. De gjorde förvisso en insats för att samla ihop namnunderskrifterna som behövs för att registrera och därmed skydda partinamnet men misslyckades. Att ett apart enmansparti som Vetenskapliga Partiet inte fixar det är fullt förståeligt men att ett apart flermansparti som Partiet De Fria går bet är märkligare. Partiet De Fria har ändå visst stöd, många har gett dem tummen upp på Facebook och de har också fått en hel del uppmärksamhet på olika konspirationsteoretiska sajter. Vore man konspirationsteoretiskt lagd skulle man kunna ana en konspiration bakom misslyckandet.

Partiet De Fria

Tidigare partier i Mikropartivalkollen 2014: Vetenskapliga Partiet

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Mikropartivalkollen 2014: Vetenskapliga Partiet

Höstens riksdagsval rycker allt närmare. Valtemperaturen är redan hög och media ger oss så gott som dagligen de färskaste opinionssiffrorna och analyser av partiernas senaste utspel. När det gäller bevakningen av de etablerade partierna finns inget att klaga på. Man måste dock fråga sig varför ingen håller koll på vad som händer i partisystemets undervegetation bland de småpartier som inte har skuggan av en chans att nå riksdagen. Jag kan ana varför men jag har ändå för avsikt att försöka fylla tomrummet genom att innan valet gå igenom ett antal av de obskyra partibildningar som står att finna för den som är redo att plocka fram förstoringsglaset och böja sig ned för att titta efter. Vi får se hur många mikropartier jag hinner och mäktar med.

Först ut blir Vetenskapliga Partiet. Att ha ett parti byggt på vetenskaplig grund är kanske ingen dum idé. Frågan är dock vilken vetenskap partiet vilar på egentligen. Partisymbolen är en hjärna, kanske är det partiledaren Martin Gustavssons egen. Den är i så fall till brädden fylld med bisarra konspirationsteorier av alla de slag ty på partiets hemsida torgför Gustavsson sådana i en aldrig sinande ström.

Han tror bland annat på så kallade chemtrails, det vill säga att flygplan i hemlighet besprutar oss med skadliga kemikalier. Partiledare Gustavsson menar också att judar låg bakom 11:e septemberattackerna och han hyllar den ökände amerikanske antisemiten David Duke. Vidare har Gustavsson nominerat Vladimir Putin till Nobels fredspris. (WebCite på de olika vansinnigheterna så att de bevaras till eftervärlden i den händelse något skulle plockas bort: 1, 2, 3, 4)

Vetenskapliga Partiet tycks vara ett enmansprojekt med ett par kortare episoder som undantag. Partiledaren och grundaren Martin Gustavsson har tidigare varit aktiv i Miljöpartiet och det mer obskyra Gröna Partiet, ett parti med radikala utbrytare från Miljöpartiet. Han kände sig dock tvingad att lämna båda partierna på grund av partikamraternas otillräcklighet. Angående Gröna Partiet menar Gustavsson att ”partiet blockeras av mindre mentalt bemedlade individer, kanske infiltratörer med uppgifta att just sabotera” (WebCite)

De två partiernas misstag kommer dock inte att upprepas i Vetenskapliga Partiet. Gustavsson skriver om hur man i hans parti ska gå tillväga för att undgå de andra partiernas olycka:

Partiet använder deliberativ demokrati och konsensus i största möjliga utsträckning för att fatta beslut. När detta inte lyckas, ex. pga. brist på motivation hos enskiljda medlemmar att vara vetenskapliga, avgör slutgiltigt partiledaren vad som är rätt väg att gå.

Partiledarens uppgift är alltså att hålla skutan på rätt köl och behålla partiets fokus och inriktning som är framtidens generationers väl. Politiker i andra partier kan alltså inte infiltrera partiet och med snabba majoritetsbeslut göra om det till något det inte alls ämnade vara såsom skett med de flesta demokratiska partier som först haft väldigt goda intentioner.

Samtidigt kan inte en eller ett fåtal okunniga individer genom konsensus blockera en logisk förändring som baserar sig på vetenskapliga fakta.

Denna ordning baserar sig på erfarenhet av andra partiers tillkortakommanden på området. Den som inte gillar denna goda men hårda styrning av partiet uppmanas att skapa ett nytt ledarskap och starta ett nytt parti som valsamverkar med Vetenskapliga partiet i valet.

(Webcite)

Partiledare Gustavsson har enligt egen utsago vid flera tillfällen varit tvungen att använda sig av den goda men hårda styrningen och slängt ut partimedlemmar för att därmed hålla skutan på rätt köl. Han skriver: ”Flera medlemmar har redan uteslutits pga. ovilja att ändra uppfatttning när de blivit överbevisade, pga. negativt beteende som tar vår kraft, pga. religiösa fantasier eller pga. passivitet.” (WebCite)

Ett sådant exempel var Andreas som ett tag var andra- och sistanamn på partiets riksdagslista. Denne fick dock i en kommentar till ett blogginlägg finna sig utesluten och ordinerad meditation för att bli positiv och konstruktiv.

Återstår att se hur det går för Vetenskapliga Partiet i höst. EU-valet gick hur som helst inget vidare. Möjligen fick de en röst i Tollarp men den som röstade lyckades i så fall tyvärr inte få partinamnet rätt när denne skrev ned det på en blank valsedel. Den optimistiske partiledaren ansåg dock ändå att valresultatet var en framgång för Vetenskapliga partiet då fyra av de partier som gick framåt; Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ, hade en hel del gemensamt med Vetenskapliga Partiet. Om Sverigedemokraternas framgångar skrev Gustavsson till exempel:

Sverigedemokraterna gick framåt rejält. Från 3,3% till 9,7%. Det verkar som om människorna i Sverige indirekt stödjer en populationsnedväxt i EU och att vi behåller vetenskapliga lagar och kultur intakt, för att inte tala om att det kommer trygga barnen. Vetenskapliga partiet anser att det är väldigt bra. Med en sådan intelligent kultur kan vi dessutom balansera folkmängden på en nivå som är hållbar för framtidens generationer i EU och öka intelligensen i samhället på lång sikt. Sverigedemokraterna vill göra Sverige självständigt och återföra en välfärdspolitik värd namnet och de vill ha en ny folkomröstning om EU-medlemskapet. Sverigedemokraterna har dessutom röstat för fred i Sveriges riksdag. Att Sverigedemokraterna stärks ser jag som något alldeles utmärkt.

(Webcite)

Med en sådan obändig förmåga att se framgång i andras valresultat kommer nog även riksdagsvalet att bli en succé för Vetenskapliga Partiet oavsett antal röster.

Vetenskapliga Partiet

Liknande inlägg på denna blogg:
I början av året skrev jag om Atlantispartiet, ett lokalt Östersundsparti bestående av två avhoppare från Sverigedemokraterna.
I ett annat inlägg skrev jag om Medborgarpartiet, ett högerextremt, katolskt enmansparti som hade sin glansperiod under tidigt 90-tal.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Den vilda jämtska jakten på Atlantis

Pseudovetenskapliga påståenden gör ofta större skada än vad man i förstone kan tro. För att ana vidden av lidandet de orsakar räcker det med att ta en titt på sajten What´s the harm? som samlar exempel på när brist på kritiskt tänkande lett till dödsfall eller skador. Vissa typer av pseudovetenskap måste dock sägas orsaka betydligt mindre skada än andra, exempelvis spekulativa teorier om det försvunna Atlantis.

En hel del svenskar har faktiskt kommit med teorier kring den sjunkna civilisationen genom åren. Som en del av tidens nationalistiska historieskrivning placerade Olof Rudbeck d.ä. redan i slutet av 1600-talet Atlantis i Sverige. Vidare har andra svenskar menat att Atlantis låg vid nuvarande Kanarieöarna samtidigt som någon menat att Teneriffa snarare var platsen. Sjöingenjören Gösta Berqquist, som för övrigt varit med i ett antal högerextrema organisationer genom åren, menade att Atlantis legat på Dogger Bank i Nordsjön och för några år sedan placerade naturgeografen Ulf Erlingsson den försvunna civilisationen inte så långt därifrån, nämligen på Irland.

Sist ut i raden av svenska Atlantisforskare är jämten Carl Festin. Hans teori om det försvunna Atlantis tar avstamp i den bibliska berättelsen om Noaks ark. Festin menar att berättelsen har sitt ursprung i en verklig händelse för 5500 år sedan då det till stor del torrlagda Medelhavet på kort tid fylldes till sin nuvarande nivå. Atlantis var beläget på det som numera är Medelhavets botten och dränktes därför av vattenmassorna.

Atlantis

Festin lyckas med fantasins hjälp få precis allt att bekräfta hans teori om den stora katastrofen i Medelhavet. Till exempel förklarar enligt Festin de atlantiska översvämningsflyktingarna många högkulturers uppkomst världen över. Ja, så långt borta som på den amerikanska kontinenten har de före detta atlantisborna lämnat avtryck. Festin skriver:

Mayafolket, som fram till modern tid, var bäst på att förutsäga astronomiska händelser som månrörelsen och dit tillhörande solförmörkelser, daterade sin tillkomst till för ca 5000 år sedan. Det sammanfaller med en rimlig tidpunkt för då atlantiska flyktingar landstiger och bidrar med ett utvecklingssprång. Det är ifrån 3500 till 3000 f.kr. som stora förändringar sker i indiankulturerna. Nya levnadsmönster, nya odlingsmönster, kruktillverkning, astronomiska kunskaper, skrift etc är utvecklingssteg som påtagligt förändrar levnadssättet bland indianerna.

(WebCite)

De långa, blonda och blåögda atlanterna som överlevt katastrofen blir med sitt överlägsna kunnande härskare var de än landstiger. Med tiden blandas de dock upp med den övriga befolkningen. Eftersom Norden är glest befolkat blir det atlantiska arvet där allra tydligast. Festin visar prov på sin otroliga associationsförmåga när han spekulerar i hur de ljushyllta nyanlända övermänniskorna satt avtryck i språket på olika platser där de anlände:

Staden Hellas i Grekland är sprungen ur den ljusa befolkningen. Guden Hellas är också avbildad med den för atlanterna typiska stridsvagnen i ett fyrspann med skägg. Hell betyder i tyskan ljus. Det är ljust och förknippat med något positivt. Klar, klok etc. i tyskan beskrivs med ljus d.v.s. hell med tillägg. I engelskan är hell avskräckande. Dess ursprung torde således vara sprunget ur undertryckta människor som såg med förskräckelse på att vara i områden som styrdes av dominanta atlanter. ” Go to hell” var för den undertryckta befolkningen synonymt med att vara i områden där man förtrycktes av den ljushyllta befolkningen.

(WebCite)

Festins rika fantasi och associationsförmåga må vara en tillgång när han ska finna belägg för att hans atlantisteori är riktig. I kombination med hans ständigt återkommande rädsla att någon ska stjäla hans idéer är de dock till nackdel. I en hel del nya rön tycker han sig se att de faktiskt stulit idéerna från honom. En grupp forskare krävs till exempel på 40 miljoner för en artikel i Nature där de beskriver en liknande översvämning av Medelhavsområdet för några miljoner år sedan. Festin menar att de i stor utsträckning stulit idéerna från honom och kräver därför ersättning. (WebCite)

Ett sätt Festin försöker skydda sina revolutionerande idéer på är att använda upphovsrätten och ta rejält betalt för bild- och filmrättigheter. Full äganderätt till olika kartor, grafer och bilder på hans hemsida kostar runt ett par miljoner styck och skulle Steven Spielberg vilja göra film på Festins idéer så kostar filmrättigheterna hela 2,373 miljarder SEK. (WebCite)

Festin har vidare krävt svenska staten på några miljarder i skadestånd eftersom han menar att de hindrat honom. Hans dagsarvode är inte särskilt blygsamt:

Svenska staten har aktivt hindrat mig från att driva mina teorier och för det har jag ställt ett skadeståndsanspråk. De har också vägrat att ta experthjälp för att kunna bemöta min beskrivning på en vetenskaplig nivå. De har helt sonika bara försvarat den officiella åsikten utifrån en ämneskompetens som gör att i jämförelse med Carola Häggkvist framstår hon som ett ämnesmässigt orakel. Hon har åtminstone läst bibeln.

Med 4 miljarder människor, kristna, judar och muslimer vars religioner är baserade på syndafloden synes det rimligt att dessa får en naturvetenskaplig förklaring.

Att dessa varje år kan tänkas lägga en krona för den vetskapen är en tämligen låg marknadsmässig värdering. För mig är det dock 4 miljarder och eftersom svenska staten aktivt förhindrar mig att utöva min verksamhet är skadeståndskravet beräknat på 200 arbetsdagar a 20 miljoner/dag från och med 22/8 2010.

(WebCite)

Att dra in stålar med hjälp av skadeståndsanspråk till höger och vänster är dock inte det enda sätt varpå Festin planerat att omsätta sin atlantisforskning i pengar. På sin hemsida efterlyser han hugade spekulanter som vill vara delaktiga i bildandet av ett reseföretag utöver det vanliga:

Jag söker entusiaster vars inställning är viktigare än storleken av kapitaltillskottet. Sådana personer erbjuds en möjlighet att vara delägare i ett upplevelseföretag med uppgift att dyka ned till civilisationens vagga. Värderingen av företaget är beräknat till en miljard. Med tekningsvärde på 2,5 miljoner ger det en utväxling på 400 ggr pengarna. De formella kraven på medverkan är en positiv grundsyn och nyfikenhet. En rolig uppgift är att leverera de enkla och logiska svaren på vetenskapens olösta problem. Med min hypotes blir sambanden lättbegripliga och lösbara för varje lekman vilket talar för dess trovärdighet och genomslag. Till avsalu 40 % av företaget, 1000 teckningsposter 1000 kr/st. Vill du lära dig mera och eventuellt medverka så ta kontakt med Carl Festin, telefon XXX-XXXXX eller xxxxxxxxxx@xxxxxxx.xxx. Intresseanmälan är gratis. Vid 150 % teckning av intresse skickas inbetalningskort ut i fallande turordning. Inbetalning inom tidsram ger delägarskap i Atlantis djuphavresor AB (under bildande) Många delägare ger många intressenter och mångdubbelt ökat allmänt intresse. Jag vill först erbjuda vanliga medborgare möjligheten att delta. Eventuellt osålda andelar kommer därefter att erbjudas större utvalda investerare.

(WebCite)

Man kan undra om inte Festin dock går händelserna lite i förväg ty han har redan börjat sälja ganska dyra undervattensresor till de ännu ej funna städerna på Medelhavets botten.

The journey is with a submarine that dives about 2000 meters below surface down to the southeast part of the Mediterranaen ridge. Here we will visit the capital of Atlantis, Poseidopolis, that was flooded about 5500 years ago. This was the center of human civilisation and Noahs home district.

[…]

The journey will be done as soon as possible and in queueorder after full payment.

To enter the queue deposit 20% = 200 000 EURO or 250 000 USD.

[…]

Deposit will be used for exploring and locating with no limited schedule.

(WebCite)

Atlantisresor

Festin är dock inte bara atlantisforskare, han är också politiskt aktiv. Han gick i maj 2013 med i Sverigedemokraterna. Blott några månader senare blev Festin dock utesluten tillsammans med partikollegan Gerhard Carlsson, bland annat för sverigedemokratiska heresin stödjande av moskébygge. De två uteslutna sverigedemokraterna har istället bildat Atlantispartiet, och de skriver numera under sina debattartiklar med det minst sagt exotiska partinamnet. Eftersom Carlsson sitter på Sverigedemokraternas enda mandat i Östersunds kommunfullmäktige innebär det att Atlantispartiet faktiskt skulle kunna få inflytande över kommunalpolitiken i Östersund. Det stormar dock en hel del kring den nya partikonstellationen och de har bland annat blivit polisanmälda av sina gamla partikamrater för att ha förskingrat partikassan. Festin och Carlsson har i sin tur polisanmält Sverigedemokraterna för förtal. Om de två avfällingarna skulle lyckas rida ut stormen ska det bli spännande att se hur det kommer att gå för dem i politiken och framförallt vilket utrymme atlantisfrågan kommer att få i Östersunds kommunalval i september.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Medborgarpartiets närradiosändningar

Medborgarpartiet var ett högerextremt, kristet enmansparti som tycks ha varit som mest aktivt på 90-talet. Partiets verksamhet verkar främst ha bestått av partiledaren Percy Brunströms närradiosändningar över vilka det verkar ligga ett mytiskt skimmer. De som hört dem och skriver om dem på nätet prisar dem för deras episka underhållningsvärde. Närradio var gamla tiders internet där allsköns idioter fritt fick lufta sina tankar. Av diverse flashbackinlägg att döma verkar Brunström dessutom ha utsatts för en närradions motsvarighet till internettroll.

Någon har i vilket fall som helst gjort en politiskhistorisk välgärning och bevarat några av Brunströms sändningar från tidigt 90-tal och lagt upp dem på Youtube.

I del 1 får vi veta att Brunström sökt jobbet som radiochef och är upprörd över att Anna-Greta Leijon istället fick tjänsten.

I del 2 blir vi upplysta om hur Palme och facket förstört Sverige. Brunström redogör också för Medborgarpartiets program. De är mot massaborter, mot massinvandring, mot EG/EU samt för ett avskrivande av statsskulden. Han har också en lösning för att komma tillrätta med massarbetslösheten. Dock tänker Brunström inte berätta hur han ska göra eftersom de andra partierna då kommer att stjäla hans lösning.

I del 3 slår det helt slint i Percys huvud, han får hysteriska skrattanfall och blir extremt repetativ när det gäller invandrare som kommer till Sverige och förföljer svenskar. Han avslutar med att spy en massa galla över favorithatobjektet Bengt Westerberg.

I del 4 oroar sig Brunström över utvecklingen i Sverige.

Klart mest underhållande är dock klippet jag bäddat in nedan. Den gode partiledaren tycks ofta ha varit lite småberusad i studion. Denna gång har det dock blivit ganska många glas för mycket.

Om man inte fått nog av Brunström efter att ha lyssnat på ovanstående klipp så har samme youtubeanvändare som lagt upp dem även lagt upp några ”blandband” med olika underhållande högerextrema närradioprofiler. Brunström figurerar i några av de klippen. Bland annat hänvisar han till Bibeln och berättar att när man dör kommer en film att spelas upp där det avslöjas om man röstat på Socialdemokraterna. Han har också kreativa bortförklaringar till att han verkat berusad under sändning. Mycket nöje!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Småpartiernas riksdagsval 2010

Bortom allt ståhej kring mandatfördelning, vågmästare och regeringsbildning gjorde i skymundan ett stort antal partier utan minsta chans att nå riksdagen ett tappert val. Då talar vi inte om Piratpartiet och Feministiskt Initiativ som med rätt fokus i valdebatten och lite mediaspinn kanske kunnat klara riksdagsspärren. Nej, vi tar och kikar bortom dem, ner i undervegetationen i den svenska partifloran för att se hur det gick för de obskyra partier som döljer sig där. Här kommer de, i tur och ordning med de som lyckades skrapa ihop mest röster först.

Sveriges Pensionärers Intresseparti brukar plocka en del röster men för en tynande tillvaro. De backar som brukligt även i detta val men är ändå det klart största partiet utanför riksdagen efter utmanarna Piratpartiet och Feministiskt Initiativ.

Därnäst har vi partiet som gick till val på att djur som äter andra djur inte ska få bo i skogen, nämligen Landsbygdsdemokraterna. De gjorde ett helt godkänt premiärval och plockade hem över femtonhundra röster. Man kan dock ifrågasätta deras beslut att bara satsa på riksdagsvalet. Även om det är så att de för dem viktiga besluten fattas i riksdagen så borde de givetvis ändå satsa på kommunerna först, särskilt som de troligen har starkt lokalt stöd på sina håll. Även Sverigedemokraterna har ju alltid siktat mot riksdagen men de insåg att de måste bli starka i kommunerna först, för att kunna använda dem som språngbräda mot riksdagen.

Rättvisepartiet Socialisterna går framåt några hundra röster i årets val och hamnar strax efter Landsbygdsdemokraterna. Ännu ett parti som delvis fokuserar på konflikten mellan stad och landsbygd, Norrländska Samlingspartiet, kommer därnäst.

Nationaldemokraterna fortsätter att backa trots framgångar som presstödet till deras tidning Nationell Idag. Man tappar två tredjedelar av sina väljare och slutar på dryga tusen röster. Frågan är om det finns utrymme mellan ett främlingsfientligt parti med polerad yta som Sverigedemokraterna och ett radikalt alternativ som Svenskarnas Parti. Nationaldemokraternas dilemma torde vara att de är för extrema för ett brett folkligt stöd men ändå inte tillräckligt radikala för att locka de som gillar uniformer och nationalromantiska krumelurer av olika slag.

Därefter följer bokstavsliberalerna i Klassiskt Liberala Partiet som mer än tredubblar sina röster. Efter dem har vi Hells Angels-anknutna Frihetspartiet som gick till val bland annat på att banta och bakbinda polisen. De skrapade ihop nästan sjuhundra röster.

Svenskarnas Parti, före detta Nationalsocialistisk Front, har till och med de sett sig tvungna att polera ytan litegrann. I Grästorp visade det sig tydligen vara ett vinnardrag men på riksplanet gick det inget vidare. De lyckades inte ens skrapa ihop hälften så många röster som de gjorde vid valet 2006 under sitt förra partinamn. Kanske har de samma problem som Kristdemokraterna som har en grupp väljare som inte röstar alls i den händelse partiet kompromissar alltför mycket.

Det nyandliga alternativet, Enhet, gör ett katastrofval och tappar över tvåtusen röster jämfört med det finfina valresultatet från 2006. Deras politik, som närmast får liknas vid Miljöpartiets på droger, verkar inte längre gå hem hos väljarna. Efter Enhet följer en uppsjö med mer eller mindre oseriösa mikropartier som kanske får bli föremål för ett framtida inlägg.

Man kan göra ett skojigt tankeexperiment och låtsas att alla dagens riksdagspartier plötsligt försvann. Dessa småpartier skulle sedan få fylla stolarna i Sveriges riksdag. Man kan undra vilka allianser som skulle formas. Skulle vi få en regering bestående av Landsbygdsdemokraterna, Sveriges Pensionärers Intresseparti och Svenskarnas Parti som ville ta väl hand om de gamla men däremot utrota alla vargar och invandrare?

Man kan fråga sig om något av partierna är något framtida riksdagsparti. Tillhör något av de perspektiv som småpartierna lyfter fram morgondagen? Måhända antyder Norrländska Samlingspartiets och Landsbygdsdemokraternas små framgångar att konflikten stad kontra landsbygd är levande. Om det sedan är en pånyttfödelse för den konfliktlinjen eller dödsryckningarna får tiden utvisa.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Piratpartiets pedofilapologet och jag

Häromdagen satt jag och kikade igenom de olika partiernas valsedlar för att se vilka jag skulle ära med mina personröster i årets riksdagsval. De enda partiers kandidater som kunde kunna komma på fråga var förvisso Miljöpartiets och Socialdemokraternas, men jag tog mig ändå en snabb titt på de andra partiernas listor av ren nyfikenhet. När jag skummade igenom riksdagskandidaterna på Piratpartiets Stockholmslista råkade mina ögon fastna på en av deras kandidater, den i Enskede bosatte Dick Wase. Mitt intresse för obskyr litteratur hade lett till att jag för ett par år sedan lade vantarna på hans bok Samlag eller salighet: sexualitet och moral från forntid till nutid, ett stycke sexualhistoria tillika ett sexualpolitiskt manifest. Ska man tro Wase så är hela vår historia ett ändlöst kopulerande i alla dess former. Sådant som tidelag, incest och annat som idag ses som avarter har följt människan genom historien och är i allra högsta grad naturliga, menar Wase. Problemet är vår tids sexualmoral, sprungen ur kristendomen, som hindrar oss från att leva ut vår naturliga och mångfacetterade sexualitet, hävdar han vidare. Wases bok är omfångsrik och han går igenom sexuella praktiker från bland annat stenåldern, Mesopotamien, det gamla Egypten och det klassiska Grekland. Slutligen landar han i dagens, enligt Wase, repressiva samhälle.

I viss mån har Wase givetvis rätt i att människans sexuella beteende inrymmer och inrymt stora variationer. Han ser dock hela tiden vad han vill se och slätar snabbt över sådant som strider mot hans uppfattning, tecken på självvald tvåsamhet till exempel. Fotnoterna lyser också med sin frånvaro och det är därför svårt att veta vad som är sant och vad som är produkter av Wases hjärna. Han påminner faktiskt inte så lite om Varan-TV:s Egyptolog Ted Borg, en fiktiv historiker som låter sin historieskrivning i mycket hög grad färgas av sina egna snuskiga fantasier.


Dick Wases tvillingsjäl Ted Borg.

Så långt skulle Wases bok bara kunna vara något att le lite överseende åt men det finns några riktigt obehagliga bitar i hans alster. Han ägnar nämligen uppåt hundra sidor av sin bok åt att försvara pedofili, eller intergenerationell sex som den gode Wase föredrar att kalla det.

Det var i Wases absurda pedofilvurmande som jag faktiskt kände lukten av en liten skandal. Pedofili är ju laddat till tusen och med en riksdagskandidat som tar sådant i försvar skulle jag nog kunna dra till mig lite uppmärksamhet. Äntligen hade jag det scoop som skulle lyfta mig till stjärnorna. Äntligen skulle jag få lite andra läsare än de som googlar på Landsbygdsdemokraterna eller någon ordkombination som inbegriper ordet tidelag. Jag misstänker för övrigt att det är samma personer som är intresserade av hillbillypartiet Landsbygdsdemokraterna som är nyfikna på tidelag men det hör inte hit och jag har inga som helst belägg. Det brukar ju dock oftast vara unga män sysselsatta inom lantbruket som har ett alltför stort djurintresse.

Nåväl, utan att först googla och se om någon redan uppmärksammat mitt scoop gav jag mig i kast med Wases bok. Jag skummade igenom sidorna fyllda med Wases vansinne och logiska kullerbyttor för att fräscha upp minnet så att jag kunde skriva ett riktigt slagkraftigt inlägg. Efter det googlade jag lite för att se om någon mer hade skrivit något på nätet som jag skulle kunna ha användning för. Till min fasa upptäckte jag att jag var nästan en månad för sent ute, allt hade redan uppdagats av Expressen vilket jag missat eftersom jag varit internetledig stora delar av sommaren. Det hela hade slutat med att Wase blivit tvungen att avsäga sig sin kandidatur. Knäckt av detta förbannade jag mig själv för att jag inte suttit och slösurfat på valmyndighetens hemsida någon månad tidigare så att jag kunnat ta åt mig äran för avhoppet. Svor därför dyrt och heligt på att jag skulle ägna mer tid åt att planlöst surfa runt på nätet så att fadäsen inte skulle upprepas. Bestämde mig dock ändå för att skriva detta inlägg och unna mig några reflektioner kring det inträffade.

Något som jag fann märkligt var att Rick Falkvinge i Expressenartikeln påstod att han inte visste vad Wase skrivit om tidigare. Detta verkar dock ytterst osannolikt. Wase verkar nämligen inte klara av att skriva mer än ett par rader innan han osökt glider in på sex med barn, det räcker med att googla hans namn för att hitta exempel på det. Jag, som bara sprungit på hans texter vid ett par tillfällen, förknippade honom omedelbart med pedofilvurmande. Falkvinge, som själv uttalat sig på ett märkligt sätt om barnpornografi, var säkert helt på det klara med vilken sorts debatter Wase var engagerad i men såg det inte som ett problem förrän Expressen uppmärksammade det hela.

Någon isolerad företeelse verkar det heller inte röra sig om. En annan av partiets riksdagskandidater, Marie Axelsson, tog genast Wase i försvar men plockade kort därefter bort inlägget vilket uppmärksammades av Signerat Kjellberg. Det bortplockade inlägget finns också att läsa i sin helhet hos Nej till pirater och Piratpartiet.

Det kan tyckas långsökt och krystat att söka orsaken till problemen i partiets ideologi men kanske är det ingen tillfällighet att Piratpartiet dragit till sig en del suspekta element som själva ser sig som frihetliga sanningssägare. Partiets oreflekterade syn på frihet där man endast gör en allvarligt menad maktanalys av statens makt över medborgaren och utöver det intet, är dömt att leda fel. Frihet kan ju faktiskt även innebära frihet att förtrycka och utnyttja som exempelvis i fallet med sexuellt utnyttjande av minderåriga.

Jag avslutar mitt inlägg med några i stort sett okommenterade citat rörande pedofili från Wases bok. Jag tycker nämligen att de står bra för sig själva med sina grundlösa spekulationer och bakvända logik.

Man brukar med fog hävda att den vuxnes maktposition gentemot barnet omöjliggör några ömsesidiga sexuella relationer. Wase bemöter detta påstående med några hårresande liknelser. I slutet av stycket ges också en möjlig förklaring till varför Dick Wase blev som han blev. Som liten var han nämligen med om något särdeles traumatiskt, långt värre än sexuella övergrepp:

Det har, framförallt sedan Finkelhor 1979 (utifrån moral, inte vetenskap) formulerade sina teser om att barn till sin natur är inkapabla att sant medge sex med vuxna, framförts som argument, att den vuxnes maktposition gentemot barnet, och barnets oförmåga att förstå följderna, är det som direkt belastar sex mellan barn och en äldre. Gunter Schmidt formulerade det på detta sätt i specialnumret om pedofili i ”Archives of Sexual Behavior” 2002: Det finns ingen jämlikhet mellan partners i pedofila mellanhavanden. Och det är denna obalans i makt som utsätter barnets förmåga till självbestämmande för fara, hotandes att fullständigt övertrumfa denna. Knudsen & Haarberg formulerar det sålunda: Det är ett övergrepp när en vuxen använder – eller utnyttjar – den position som ålder, släktskap eller annan auktoritet ger till att kränka ett barns integritet för att tillfredsställa egna behov. Men föräldrar och andra vuxna utövar sin makt i mängder av olika situationer; hos läkaren när barnet tvingas ta till exempel sprutor och blodprov mot sin vilja (med traumatisk upplevelse som kan sitta i hela livet för somliga), när det måste utföra saker mot sin egen vilja, som att äta upp den ”äckliga” maten eller spela musikinstrument de inte vill, för att föräldern säger till – utan att de vare sig förstår följder eller varför – när det inte får sin vilja fram, när läraren utövar sin auktoritet, med mera, med mera. För att inte tala om vilken obalans det är i makt mellan den västerländska välståndsarbetaren som, alltid med polisiär hjälp, tvingar minderåriga i u-länder att uppge det enda möjliga lönsamma yrket som existerar, prostitution, för att tvingas återvända till svält och misär, enbart för att tillfredsställa den västerländska aktivistens egocentriska empati. Faktum är, att den enda anledningen till att argumentet om maktposition anförs är därför att det handlar om sex! Den smutsiga, farliga och av Gud utanför äktenskapet och föräldrasovrumsdörrarna speciellt hatade sexualiteten. Det appliceras i princip aldrig på några andra maktpositionsutövningar av vuxna gentemot barn. Ingen stiftar till exempel lagar mot skolundervisning bara för att det råder maktojämlikhet i klassrummet. Argumentet om ojämlikhet i makt har faktiskt ingen relevans i sig självt, om man inte utgår från att sex är så fruktansvärt vidrigt. Makt får absolut inte användas för att orsaka sex (eftersom det är så fruktansvärt vidrigt), däremot är det helt legalt för att förhindra det.

Inte rusar man iväg med barnet till terapeuten bara för att det av en vuxen till exempel tvingats dela med sig av sin godispåse till andra? Om så vore, då vore jag definitivt en presumtiv terapikund. När jag i fyra-, femårsåldern var på en vuxenfest fick alla barn varsin likadan godispåse, som alla utom jag proppade i sig i ett nafs. Eftersom jag sparat mitt snask, så var de äldre barnen på mig och försökte ta från mig, och slet i min påse. Självklart började jag gråta, för jag visste ju att det var mitt, och att de redan ätit upp sitt. Men då kom en främmande tant – som irriterade sig på barnskriken – och löste tvisten genom att bestämma, att jag skulle dela med mig till de andra. Tro mig när jag säger, att det var en traumatisk och kränkande upplevelse som satt i länge, enbart därför att en vuxen utövat sin makt (och som dessutom visat barnen att det lönar sig att terrorisera en som är mindre). Men hon avtjänade inte en enda dag i fängelse för det.

(Källa: Wase, D. (2008), Samlag eller salighet: sexualitet och moral från forntid till nutid, s. 296-297)

Wase har också med hjälp av lite hemmasnickrad evolutionspsykologi listat ut vad pedofiler är bra till, nämligen att träna barn i sex:

Av någon anledning har tillvaron fylogenetiskt skapat en del människor med en stark sexuell fokusering på barn, både bland män och kvinnor. Man kan naturligtvis fråga sig varför det är så, eftersom det inte förefaller direkt gynnande för reproduceringen. Men förmodligen hänger det ihop med just den träning inför vuxenlivets reproducering som barns sexualitet ska utgöra. I alla andra avseenden hjälper vuxna – vid sidan om barnens jämnåriga och äldre kamrater – till med träningen inför vuxenlivet. Det gäller såväl barn som ska lära sig att exempelvis snickra, göra hushållets sysslor eller att jaga, likväl som barns sociala träning. Det förefaller därför inte omöjligt, att precis som vissa vuxna måste ha särskilt intresse för att bistå vid annan träning så har naturen också skapat ”pedofiler” som speciellt intresserar sig för barnets sexuella träning. Särskilt som homo- och bisexuella verkar vara en starkt överrepresenterad grupp bland pedofilerna. De ska ju ändå inte vara särskilt aktiva i reproduceringen. Det styrks också av det påstådda fenomenet, att pedofiler ofta är mer lyhörda för barn, och ”på barns nivå” än andra vuxna. Det gör också, som Gardner påpekar, att barnet tidigt blir sexuellt orienterat (”sexualiserat” som det stämplas som i vår tid) av den belöning det får av tidiga orgasmer och speciell uppmärksamhet, vilket gör att sannolikheten för att det ska börja med reproducering tidigt är hög, eftersom det lärt sig att tycka om sex. Något som ur DNA-synpunkt gör att ett barns ”sexualisering” är direkt gynnsamt för reproduktionen.

(Källa: Wase, D. (2008), Samlag eller salighet: sexualitet och moral från forntid till nutid, s. 299)

Mer hårresande liknelser och insikten att lille Pelle inte bör fråga tanter eller farbröder om hur barn blir till, ty då måste de kanske demonstrera:

Hur kan det komma sig att just sex är skadligt och inte till exempel fotboll (som kan innehålla mycket tvång och trauma) eller kramar (innebär alltid kroppskontakt)? Det kan illustreras med en kommentar av samme Howitt: Vetskapen att väldigt unga barn är sexuellt nyfikna och masturberar betraktas inte som ett rättfärdigande för vuxna att masturbera dem. Det är naturligtvis riktigt, men skulle det också appliceras på barns nyfikenhet i andra sammanhang? Vi skulle knappast påstå att barns nyfikenhet inte rättfärdigar oss att svara på frågor eller visa dem hur man gör, bara det gäller något annat än sex. Men varför då inte med sex?

(Källa: Wase, D. (2008), Samlag eller salighet: sexualitet och moral från forntid till nutid, s. 308)

Wase slår också ett slag för ungt entreprenörsskap, i form av barnprostitution:

Prostitution är ett förhållandevis enkelt arbete, som ger bra avkastning, och som låter barnen uppleva lyxiga och bekväma miljöer, som annars är helt stängda för dem.

(Källa: Wase, D. (2008), Samlag eller salighet: sexualitet och moral från forntid till nutid, s. 337)

Ridå.

Bloggat: Signerat Kjellberg – Marie Axelsson, piratpartistisk riksdagskandidat, har raderat blogginlägg om pedofili, Nej till pirater och Piratpartiet – Mer pedofilutrensning behövs i Piratpartiet.

Media: NM1, NM2.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

       

       

Landsbygdsdemokraterna Varghatarpartiet

Landsbygdsdemokraterna är ett nybildat parti som ska försöka värna landsbygdens intressen i rikspolitiken. Konfliktlinjen stad kontra landsbygd är det ju inget parti som formerat sig kring de senaste åren. Vissa, däribland de som bildat Landsbygdsdemokraterna, skulle dock säga att alla de etablerade partierna gjort just det, men konsekvent tagit stadens parti. Det riksdagsparti som tidigare ägt frågorna, Centern, har till stor del släppt dem. Det finns alltså verkligen utrymme att profilera sig. Nu lär förvisso det nya partiets möjligheter att ta sig in i riksdagen vara mikroskopiska men man kan ju alltid lyfta frågorna med ett sådant här initiativ.

Min gissning är att de i viss utsträckning slåss om samma väljare som Sverigedemokraterna, båda är nog ute efter de delar av den manliga befolkningen på landsbygden som är missnöjda med sakernas tillstånd. Att man kanske delvis slåss om samma väljare behöver absolut inte innebära att partierna står nära varandra ideologiskt. Det finns inga som helst spår av något xenofobiskt i det nybildade partiets än så länge magra material. Om jag var Landsbygdsdemokraternas valstrateg skulle jag därför rikta in mig på män som lever på landsbygden och har thailändska fruar. De borde vara mindre benägna att rösta på Sverigedemokraterna och skulle kunna bli partiets kärnväljare.

En del tycker att fokuseringen på landsbygden gör partiet till ett enfrågeparti. Så behöver dock inte alls vara fallet, det skulle faktiskt kunna finnas en bred ideologisk bas att stå på med frågor som decentralisering och deltagardemokrati på programmet. Tyvärr kommer inte det att bli partiets väg.

Det som kommer att göra Landsbygdsdemokraterna till ett enfrågeparti är istället den närmast sjukliga fixeringen vid rovdjursfrågan i allmänhet och vargfrågan i synnerhet. För även om partiet har gjort ställningstaganden i andra frågor så är det uppenbarligen rovdjursdebatten som är partiets fokus. Flera av partibildarna har tidigare gjort sig kända som rabiata vargmotståndare och läser man om Landsbygdsdemokraternas första hörnsten på deras hemsida får man en skrämmande inblick i verklighetsfrånvända varghatares värld, skojig läsning är det dock om man har den sortens humor. De får det närmast att låta som om människor sitter och skakar i stugorna, av rädsla för de otaliga ulvar som stryker omkring utanför stugknuten redo att knipa den stackare som vågar sig ut. De mörka skogarna kryper samtidigt närmare och närmare farstukvisten eftersom det på grund av rovdjuren inte går att ha betande djur ute.

Vägvalet att fokusera på rovdjursfrågan är inte bara ideologiskt olyckligt utan även en taktisk blunder av Landsbygdsdemokraterna, för om det finns gott om utrymme att profilera sig som ett landsbygdsparti så finns det inget som helst utrymme att profilera sig som ett varghatarparti i ett läge där vi har en regering som nyligen tillåtit en decimering av vargstammen utan motstycke.

Liknande inlägg på denna blogg: Vargen, varghatarna och jag

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , .

Media: MND1, MND2, MND3, MND4, ATL, NA.